Pedagogisk forskning i Sverige

Innehåll och pedagogiska diskurser på lärares kompetensutvecklingsmarknad

2022-09-28T19:44:11+02:00

Syftet med den här artikeln är att bidra med fördjupad kunskap om innehållet i lärares kompetensutveckling i en decentraliserad utbildningssektor. Specifikt fokus riktas mot hur innehållet i denna kompetensutveckling relaterar till lärares undervisningsuppdrag att utveckla såväl kunskaper som värderingar hos elever. Artikeln tar sin utgångspunkt 679 kompetensutvecklingsfakturor från tre socio-ekonomiskt olika kommuner i Sverige. Teoretiskt är studien baserad i Bernsteins fenomen pedagogisk diskurs, som i sin tur bidrar med de analytiska begreppen instruktionell och regulativ diskurs vilka har styrt analysen av fakturamaterialet. Resultatet åskådliggör i vilken grad kompetensutvecklingsinnehållet orienteras mot ämneskunskaper och generella kompetenser (instruktionell diskurs) respektive det som rör elevers värderingar (regulativ diskurs). Vidare illustrerar resultatet flera samband mellan kompetensutvecklingens diskursiva inriktning, skolform (grundskola och gymnasium) och typ av kompetensutvecklingsaktör. Analysen visar också att innehållet i lärares kompetensutveckling karaktäriseras av att lärare uppmuntras att inta en intraindividuell förändringsambition i relation till sina elever och inte av en ambition om intergruppförändring, det vill säga med syfte att utjämna skillnader mellan sociologiskt definierade grupper.

Barns berättelser om spel i kamratgruppen

2022-08-17T12:05:33+02:00

Spel online utgör en central del av barns vardagsliv idag. I studien undersöks barns berättelser om spel, som de tar form i vardaglig interaktion i kamratgruppen. Studien anknyter till en definition av literacy som deltagande i en digital värld, där betydelsen av det sociala livet kring spelen betonas. Analyserna, som bygger på videoinspelningar av pojkars (10 år) samtal om Minecraft, utgår från en syn på berättelser som social och situerad praktik grundad i multimodal samtalsanalys, med fokus på hur narrativers innehåll och struktur framträder allt eftersom och kontinuerligt (om)förhandlas av deltagarna. Resultaten visar hur pojkarnas berättelser växer fram i ett komplext samspel där barnen agerar berättare, medberättare och åhörare. Språket utgör en central resurs, samtidigt visas betydelsen av kroppsliga och materiella resurser för hur berättelserna tar form. Berättelser om spel visas utgöra ett återkommande inslag i pojkarnas kamratgruppskulturer där de delar med sig av kunskaper och erfarenheter samt beskriver och gemensamt föreställer sig olika händelser och konstruktioner. Samtidigt synliggörs hur kamratgruppsrelationer är dynamiska och asymmetriska, där identiteter kopplas till kunskap och olika rättigheter att berätta. Studien bidrar sammanfattningsvis med kunskap om den roll som berättelser om spel har i pojkars sociala liv och som en del av deras digitala literacypraktiker.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

2022-08-16T15:33:08+02:00

Syftet med studien är att problematisera fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Följande frågeställning vägleder studien: Vilka diskurser framträder i lärares tal om undervisning av elever i behov av stöd i fritidshem? Studien utgår från socialkonstruktionistisk teoribildning och använder diskursanalysens metodologi eftersom den möjliggör att undersöka vilka normer och värden som finns invävda i lärares tal, genom att studera hur fritidshemslärare skapar verklighet i fokusgruppsamtal. Studiens foucaultinspirerade analyser avser att öppna upp för reflektion och alternativa sätt att tänka och tala än de som utmärkt sig vara dominerande när det gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. I analysen identifieras fyra diskurser: talet om värderelationell undervisning, talet om undervisning av elever i behov av särskilt goda relationer, talet om undervisning i en komplex vardag och talet om undervisning av elever i behov av särskilt stöd. I en empirisk modell illustreras hur diskurserna förhåller sig till när fritidshemslärare ger uttryck för att ett värderelationellt förhållningssätt är i förgrund respektive i bakgrund, samt när undervisningen tar utgångspunkt i ett barnperspektiv eller närmar sig barns perspektiv. Fritidshemslärare framträder som nyckelpersoner i arbetet med elever i behov av stöd eftersom de har kunskap om hur elever framträder i olika undervisningskontexter.

Hur diskrimineringslagstiftning blir till en lösning för skolan

2022-11-14T11:10:45+01:00

Begrepp som diskriminering och kränkande behandling har under 2000-talet fått alltmer framskjutna positioner inom skolan, vilket kan förstås som en följd av barn- och elevskyddslagens (BeL) införande 2006, i vilken dessa företeelser förbjöds. I den här artikeln förstås BeL som del av en större förskjutning mot en juridifiering av skolan, med ökat fokus på individuella rättigheter som kan utkrävas genom juridiska processer. Trots att BeL påtagligt förändrat villkoren för skolan på flera sätt har lite uppmärksamhet riktats mot hur diskrimineringslagstiftning konstrueras som en lösning för skolan, vilket artikeln syftar till att undersöka. Med utgångspunkt i kritisk policyanalys och ansatsen ”What´s the problem represented to be?" (WPR), analyseras problemrepresentationer i en kedja av policytexter från 2002-2006. Resultatet visar att diskrimineringslagstiftning möjliggjordes som en lösning för skolan genom en aktiv politisk praktik i vilken Sverige använde EU för att skapa ny lagstiftning för skolan, och där EU-direktiv om diskriminering gavs inflytande över skolan. I förskjutningsprocessen fick skolan ett demokratiuppdrag på rättssäker liberaldemokratisk (diskriminering-) grund, i harmoni med övrig EG-rättslig diskrimineringslagstiftning. Ett juridifierat demokratiuppdrag med kampen mot diskriminering som centralt, där skolan ska demokratiseras genom juridifiering. Härigenom sammanvävdes en nationell policyutveckling mot en juridifiering av skolan med nationell och internationell utbredning av diskrimineringslagstiftning som bas i den liberala demokratin.

Teknisk, praktisk och frigörande kvalitet i fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete

2022-10-13T14:23:01+02:00

I denna artikel utforskas vilka kvaliteter som synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshem genom att analysera samtal mellan forskare och fritidshemspersonal i ett aktionsforsknings- och utvecklingsprojekt. Habermas teori om tekniska, praktiska och frigörande kunskapsintressen används som analysverktyg för att diskutera kvalitet. Artikelns empiriska exempel visar på olika former av kvalitet genom att synliggöra olika eller flera sammanflätade kunskapsintressen. Fritidshemspersonalen tycks röra sig mellan dessa kunskapsintressen beroende på vilken del av det komplexa uppdraget som värderas högst i talet om fritidshemmets praktik. Eftersträvan av teknisk kvalitet tycks leda till kontroll både vad gäller deltagande och bedömning av elever. De kollegiala diskussionerna ger utrymme för professionellt meningsskapande om motiven för handlingar och dess bakomliggande värderingar och därmed praktisk kvalitet. Inte förrän förändringar faktiskt sker, i verksamheten och i verksamhetens sammanhang, kan man dock tala om frigörande kvalitet.

Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik

2022-09-01T09:27:48+02:00

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers uppfattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör uppfattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skillnader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som anser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med undervisning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektorsrollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgsperspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur uppdragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.

Kartläggning av elevers kunskaper och kompetenser på Språkintroduktionsprogrammet

2022-09-01T09:38:03+02:00

I denna artikel studeras användning av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet. Studien bygger på innehållsanalys av material i form av kartläggningsdokument, individuella studieplaner (ISP) och betyg från en skola, med användning av det teoretiska begreppet funds of knowledge. Analysen bekräftar tidigare påvisade brister vad gäller kartläggning av elevers kunskaper och kompetenser på Språkintro, liksom låg grad av användning av kartläggningens resultat för planering av enskilda elevers undervisning. I synnerhet saknades tydlig dokumentation vad gäller elever med tidigare kort skolbakgrund och särskilt rörande vardagskunskap. Kopplingen mellan kartläggningsdokument och ISP var svår att utläsa, främst beroende på att kartläggningarna inte var kompletta och inga tydliga skillnader framträdde mellan olika elever när det gäller vilka ämnen och kurser de planerades för. Även dokumentationen genom ISP var bristfällig, bland annat genom att inga uppgifter om enskilda elevers stödbehov fanns. Man kan alltså konstatera att kartläggning och ISP vid denna skola inte spelat avsedd roll för planering av enskilda elevers undervisning. Kartläggning och ISP dokumenterades främst som uppmärksammade elevernas bristande kompetens, i stället för att utgöra viktiga redskap för studieplanering. Studien aktualiserar såväl kunskapsbehov som behov av tydligare riktlinjer och stöd.

Gymnasieelevers kontextuella meningsskapande:

2023-01-30T12:21:01+01:00

Forskning har identifierat en till synes förbryllande företeelse, nämligen den att skolelever inte alltid uppskattar frihet och handlingsutrymme i lärandet. Vidare efterlyses pedagogisk forskning om agens inom ramen för skolans verksamhet. Syftet med denna artikel är således att bidra med kunskap om hur några agensbegrepp kan förstås, och hur de kan synliggöras i relation till den pedagogiska praktiken. Ett särskilt fokus är elevers tillskrivna agens och deras egna berättelser om studieerfarenheter och förhållningssätt i lärandet, närmare bestämt akademiskt skrivande som grupparbete. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt datamaterial med gymnasieelevers yttranden om grupparbete i skrivande, diskuteras två kontrasterande agensbegrepp: instrumentell agens och författaragens. Didaktiska implikationer betänks i sammanhanget. Det är elever från Experimentgymnasiet på 70-talet vs. en konventionell svensk gymnasieskola i samtiden som i detta bidrag får representera skilda konceptioner av agens. I våra illustrationer av dessa teoretiska begrepp menar vi att gymnasieelevernas berättelse vid Experimentgymnasiet exemplifierar författaragens på ett tänkvärt vis. De samtida gymnasieeleverna ger enligt våra tolkningar uttryck för instrumentell agens i de samtalsepisoder som diskuteras och problematiseras.

English summaries

2024-01-10T09:34:27+01:00