Pedagogisk forskning i Sverige https://open.lnu.se/index.php/PFS <p><em>Pedagogisk forskning i Sverige</em> är en vetenskaplig tidskrift som följer, dokumenterar, granskar och debatterar forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet. Tidskriften vänder sig till alla som är intresserade av pedagogiska frågor, men riktar sig särskilt till forskare, lärare, doktorander och studerande vid universitet och högskolor i Sverige och övriga Skandinavien.</p> sv-SE redaktion.pedforsk@lnu.se (Redaktionen) redaktion.pedforsk@lnu.se (Bettina Vogt, redaktionssekreterare) tis, 11 jun 2019 11:13:55 +0200 OJS 3.1.2.1 http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss 60 Utlysning temanummer: Storskalig skolförbättring genom Samverkan för bästa skola (SBS) – konsekvenser, möjligheter och hinder https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2017 Copyright (c) 2019 https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2017 tis, 11 jun 2019 11:09:24 +0200 Borde svenska lärare bli mer franska? https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1725 <p>Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.</p> <p>I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är <em>Borde svenska lärare bli mer franska?&nbsp;</em> I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.</p> Helena Ackesjö Copyright (c) 2019 Helena Ackesjö https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1725 tis, 11 jun 2019 11:04:26 +0200 Framgångsrika skolor – de flesta enligt deras rektorer https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1617 <p>Vet rektorer mycket om sina skolor? Säkert vet man en del om detaljer men hur mycket kunskap har man om skolans övergripande kvalitet? Har man god kunskap om skolan är framgångsrik eller inte? I denna essä redovisas resultat baserade på en enkät till svenska skolrektorer om hur bra deras skolor är, hur de vet något om detta och vad deras egna rektorsinsatser har för betydelse. Den övergripande slutsatsen är att man ofta har en dålig uppfattning om hur välfungerande den egna skolan är och troligen överskattar sina kunskaper härom och även de egna ledarskapsinsatsernas betydelse och inverkan.</p> Mats Alvesson Copyright (c) 2019 Mats Alvesson https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1617 tis, 11 jun 2019 11:01:10 +0200 Förord https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2014 Copyright (c) 2019 Pedagogisk forskning i Sverige https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2014 tis, 11 jun 2019 10:24:53 +0200 Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1478 <p>Identifierat problem är inriktat på undervisning i relation till omsorg och lärande, eller med andra ord vad den så kallade ”helheten” i policydokument kan innebära och hur den kan framträda i förskolans undervisning. Det finns ett underskott av forskning som belyser området utifrån mer omfattande empiriska studier i samverkansprojekt. Syftet är att, med koppling till ett samverkansprojekt, utveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade samhandlingar i förskola som skolform i Sverige. Metodologiskt refererar analysen till abduktiv analys i didaktiskt perspektiv. Materialet inkluderar totalt 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Källdata utgörs av ord-data och audiovisuella data. Resultatet visar att begreppen undervisning, omsorg och lärande kan framträda som både åtskilda och sammanflätade på olika sätt. Sammantaget fogas analysen samman och prövas genom det övergripande begreppet ”flerstämmig undervisning” som kan inrymma ”didaktisk (o)takt”.</p> Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg Copyright (c) 2019 Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1478 tis, 11 jun 2019 00:00:00 +0200