Pedagogisk forskning i Sverige https://open.lnu.se/index.php/PFS <p><em>Pedagogisk forskning i Sverige</em> är en vetenskaplig tidskrift som följer, dokumenterar, granskar och debatterar forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet. Tidskriften vänder sig till alla som är intresserade av pedagogiska frågor, men riktar sig särskilt till forskare, lärare, doktorander och studerande vid universitet och högskolor i Sverige och övriga Skandinavien.</p> sv-SE redaktion.pedforsk@lnu.se (Redaktionen) redaktion.pedforsk@lnu.se (Bettina Vogt, redaktionssekreterare) tis, 12 mar 2019 16:59:20 +0100 OJS 3.1.1.2 http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss 60 Förord https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1682 ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1682 tis, 12 mar 2019 10:40:42 +0100 Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1623 <p>Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.</p> Magnus Levinsson ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1623 ons, 19 dec 2018 00:00:00 +0100 Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1616 <p>Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är metod eller hur forskningsförankringen är framskriven. Slutsatsen blir att den nya form av uppsatser som konsumtionsuppsatser innebär inte tycks ha renderat i någon stor förändring av bedömningspraktiken hos examinatorerna.</p> Mats Lundström, Karin Stolpe, Lars Björklund, Maria Åström ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1616 tis, 12 mar 2019 16:23:45 +0100 Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1628 <p>Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).</p> Lisa Wallander ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1628 tor, 20 dec 2018 00:00:00 +0100 Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1622 <p>I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.</p> Karin Gunnarsson ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1622 ons, 19 dec 2018 00:00:00 +0100 Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1621 <p>Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.</p> Sven Bjerstedt ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1621 ons, 19 dec 2018 00:00:00 +0100 English summaries https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1687 ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1687 tis, 12 mar 2019 16:37:46 +0100