Pedagogisk forskning i Sverige

Forskningslitteracitet i praktiken

Karin Stolpe — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Enligt den svenska skollagen ska utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En förutsättning för att kunna uppfylla detta är att lärare har förmåga att förstå, värdera och använda forskning i sin undervisning, något som benämns forskningslitteracitet. Den här studien syftar till att bidra med kunskap om hur forskningslitteracitet kommer till uttryck hos lärare när de berättar hur de tar del av och använder forskning i relation till sin undervisning. Datamaterialet utgörs av transkriberade intervjuer, med 13 erfarna lärare, som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Dessutom har självbestämmandeteorin fungerat som ett analytiskt raster. Resultatet visar att inre motivation att ta del av forskning leder till aktiviteterna: söka, läsa och använda forskning, som alla är aspekter av forskningslitteracitet. Drivkraften är en känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. När lärare har en yttre motivation läser de forskning, men de beskriver inte att de sedan använder det de läst. Här är det känslan av tillhörighet som är den främsta drivkraften, och då i termer av att inte vilja vara den enda som inte har läst. Lärare tar också del av forskning baserat på altruistisk motivation, alltså utifrån att de vill utveckla sin egen kompetens för elevernas skull.

Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas

Per Anderhag, Maria Andrée, Sebastian Björnhammer, Camilla Gåfvels — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapsprodukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publicerade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i-iv) kategorier av kunskapsprodukter identifierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempel och (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnanden synliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever

Erika Bomström Aho — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot diskurser om språkintroduktionselever och deras kunskap, mer specifikt diskurser som framträder hos lärare som undervisar på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eftersom studier påvisat att lärares uppfattningar, övertygelser och erfarenheter bidrar till att utforma den undervisningspraktik de genomför och är av betydelse för elevers skolgång är de viktiga att undersöka. Foucaults perspektiv på diskursteori- och analys valdes för att synliggöra lärares tal om undervisningen på programmet och den kunskapssyn som framställs i relation till språkintroduktionseleverna. Materialet i studien består av intervjuer med 24 lärare som arbetar på fyra olika gymnasieskolor. I analysen framträder de två diskurserna kunskap och flerspråkighet som innehåller utsagor om kunskap, kunskapsmässig heterogenitet, bakgrunder, skolbakgrunder och språk. I resultaten synliggörs att flerspråkigheten uppfattas som en resurs på det individuella planet men att den i en skolkontext blir ett hinder. Därmed positioneras eleverna som bristfälliga såväl kunskapsmässigt som språkmässigt, i synnerhet elever med kort eller ingen skolbakgrund.

Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan

Klara Dolk — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Under det senaste decenniet har tusentals utsatta EU-medborgare kommit till Sverige. Många av dem försörjer sig genom tiggeri, vilket har lett till att gatubilden har förändrats och att många förskolebarn därmed möter fattigdom och social utsatthet i samhället. Genom att undersöka pedagogers erfarenheter av och tankar om att hantera tiggeri som samhällsfenomen tillsammans med barn, är syftet med artikeln att bidra till kunskap om hur ett känsligt och kontroversiellt ämne behandlas i förskolan. Med inspiration från poststrukturalistisk teori om utbildning och etik förstås inte etik som i första hand idéer eller principer, utan snarare som något som uppstår i mötet med den Andre. Det empiriska materialet består av fokusgrupper med pedagoger i förskolan. Analysen visar att de flesta har mött tiggeri med barngruppen, men inte tagit upp ämnet till diskussion utan snarare undvikit ämnet. Barn uppges sällan ställa frågor. En anledning till att ämnet inte tagits upp handlar om att det genererar pedagogiska och etiska svårigheter, varav de tre mest centrala handlar om en rädsla att förstärka ”vi” och ”dom”, att hantera asymmetriska maktrelationer samt att förhålla sig till upplevda krav på neutralitet. Ämnet tiggeri verkade upplevas som något som ligger lite utanför förskolans uppdrag samtidigt som intresset för att diskutera frågan var stort.

Flerspråkighet som villkorad resurs

Jenny Uddling, Sofia Svensson, Päivi Juvonen, Ewa Bergh Nestlog — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och diskuteras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkanvändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.

Lärarutbildningsforskning i Sverige och Internationellt

Sverker Lindblad, Katarina Samuelsson, Gustaf Nelhans — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Syftet med denna artikel är att presentera en övergripande bibliometrisk utforskning och analys av konversationer inom lärarutbildningsforskning och hur denna komplexa verksamhet organiserar sig i form av forskningsproblem, kunskapsintressen och intellektuella traditioner. Analyserna behandlar de noder och nätverk som formas av länkar mellan publikationer genom konversationer i forskarsamhället. I fokus står svensk lärarutbildningsforskning och hur denna länkas till internationell forskning inom området.

Undersökningarna bygger på de resurser som citeringsdatabasen Web of Science och analysverktyget VOSviewer erbjuder. Vi identifierade 23 866 publikationer totalt, varav 358 hade anknytning till Sverige. En omfattande expansion av publikationer har skett under senare år – såväl inom svensk som internationell lärarutbildningsforskning – med en påtaglig anglo-saxisk dominans inom området. Explorativa klusteranalyser utifrån länkar mellan publikationer gav olika forskningsfronter med skilda problem och ansatser som behandlades i skilda nätverk. Vi kunde också identifiera särskilda intellektuella traditioner och förgrundsfigurer i olika nätverk. Svensk och internationell forskning uppvisade här åtskilliga likheter i sin organisering. Våra studier visar på ett fragmenterat forskningsfält positionerat i olika sammanhang och kunskapsintressen. Forskarsamhället behöver reflektera över skillnader i inriktning och lokalisering av forskningsproblem inom fältet samt analysera varför dessa uppstår liksom innebörder av att lärarutbildning förflyttas mellan olika forskningsfronter och traditioner.

Lärande för inkludering i arbetsliv och samhälle

Viktor Vesterberg — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Social inkludering och livslångt lärande utgör nyckelområden inom den Europeiska unionens arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska områden. I denna artikel undersöks hur professionella inom EU-finansierade insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige arbetar med att främja lärande för social inkludering för målgruppen. Analysen är inspirerad av Foucaults begreppsapparat kring styrningsrationaliteter och makt. Syftet är att bidra med kunskap om lärande riktat mot utsatta grupper som ska lära sig att bli socialt inkluderade. I artikeln analyseras vilka problembilder, utmaningar och möjligheter för lärande som lyfts fram inom EU-finansierade sociala insatser samt vilka pedagogiska rationaliteter och tekniker som ligger till grund för fostrandet av projektens deltagare. Det empiriska underlaget för artikeln är 16 kvalitativa intervjuer med personer som på olika vis är involverade i de EU-finansierade insatserna. Ett av studiens huvudsakliga resultat handlar om två olika rationaliteter för lärande som identifierats; individorienterat lärande samt strukturellt inriktat lärande. Det individorienterade lärandet handlar om fysisk och psykisk ohälsa sprungen ur projektdeltagarnas leverne. Det strukturellt orienterade lärandet handlar om att främja medborgarkunskap – kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som finns i Sverige och Europa - för att främja gruppens deltagande i samhällslivet och demokratin.

Elevsynpunkter som grund för lärares kompetensutveckling

Marcus Samuelsson, Mats Ekholm — Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200

Denna essä beskriver hur 8-, 11- och 14-åringar i Stockholm stad bedömt livet i skolan och kvaliteten på lärarnas arbete under 11 år. Skillnader i upplevelser bland elever i kommunala respektive fristående skolor skildras och jämförelser görs mellan utfallet för elevgrupper och år. I essän diskuteras också i vilken grad som ledningen för Stockholms skolväsende förmått att använda sig av sina egna brukarundersökningar där elever besvarat enkäter, som underlag för förbättringsåtgärder i kommunens skolor. Några alternativa vägar anges för hur kompetensutveckling bland lärare skulle kunnat komma till användning under det aktuella decenniet.

English summaries

Wed, 05 Jun 2024 00:00:00 +0200