Pedagogisk forskning i Sverige

AI som specialpedagogens bästa vän? –

Thom Axelsson — Thu, 05 Oct 2023 00:00:00 +0200

Det råder delade meningar om digitaliseringen och AI:s allt större utrymme i skolan. Inte sällan leder det till en tämligen polariserad debatt där mänskliga värden ställs mot ekonomiska. I föreliggande artikel problematiseras detta utrymme med utgångspunkt i specialpedagogik, kopplat till tre övergripande teman: digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. De frågor som artikeln mer specifikt kretsar kring är: Vilka problem finns det med externa aktörer och en ökad digitalisering inom det specialpedagogiska fältet? Vad händer med den specialpedagogiska professionen i en skola som alltmer präglas av AI? Det är en explorativ studie som tar sin utgångspunkt i ett Foucault-inspirerat angreppssätt för att analysera de konsekvenser som AIed har inom utbildningsområdet. Materialet består av intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SvT och företagens hemsidor och rapporter. Resultaten pekar mot att EdTech-industrin får konsekvenser för lärarrollen, inte minst i samband med den specialpedagogiska professionen. I många avseenden är det oklart vem – skolan, forskningen eller företagen – som styr vad som händer på såväl policynivå som i det individuella klassrummet och för den enskilda individen. Det väcker i sin tur en rad frågor kring AI och etik.

En social samvaro för alla?

Emma Arneback, Jan Jämte — Tue, 21 Nov 2023 00:00:00 +0100

Hur formas en inkluderande social samvaro i skolan? Och hur uppstår motsatsen; sociala miljöer präglade av misstro, intern segregation och kränkningar Frågorna är viktiga för alla skolor, men ställs på sin spets vid försök till styrd skolintegration, där kommuner arbetar aktivt för att skapa en mer socioekonomiskt och etniskt blandad elevsammansättning. Empiriskt fokus för denna artikel är ett kommunalt initiativ där elever flyttats från ett strukturellt missgynnat område till fyra andra skolor i en medelstor stad i Sverige. Med utgångspunkt i Axel Honneths teori om moraliska erkännanden analyseras de flyttade elevernas upplevelser av erkännanden och kränkningar och hur dessa påverkat deras förutsättningar att bli en del av en ny gemenskap. I artikeln fokuseras särskilt på hur förekomst av eller brist på omsorg, respekt och solidaritet påverkar elevers möjligheter att utveckla en positiv relation till sig själva och andra, något som spelar en avgörande betydelse för deras lärande och utveckling. Sammanfattningsvis presenteras en konceptualisering av olika former av erkännanden och kränkningar i skolans sociala samvaro och hur dessa kan komma till konkret uttryck.

Formeringen av ett ungt forskarutbildningsämne inom utbildningsvetenskap

Gudrun Svedberg, Lena Granstedt — Fri, 24 Nov 2023 00:00:00 +0100

År 2000 inrättas forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete som en del i ett större initiativ för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning. Detta för att utveckla lärarutbildningens forskningsbas och öka forskningens relevans för skolutveckling. Genom en granskning av de första 112 avhandlingarna i Pedagogiskt arbete bidrar denna artikel med kunskap om vad som blivit av det nya forskarutbildningsämnet. Begreppet kunskapsintresse har varit vägledande för utformandet av studien och för att fastställa avhandlingarnas kunskapsintressen har deras innehållsliga inriktningar och teoretiska traditioner identifierats. Resultatet visar att inom forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete söks framför allt kunskap om den pedagogiska praktiken och dess aktörer. Fokus ligger på hur lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan beskriver skolverksamheten, hur skolämnen utvecklas och hur etiska relationer kommer till uttryck. I mindre grad söks kunskap om undervisningspraktiken. Analysen visar även att det finns en stor teoretisk pluralism inom Pedagogiskt arbete och majoriteten av avhandlingarna befinner sig inom den tolkande traditionen. Forskning i samverkan med skolans aktörer har varit ett av målen med Pedagogiskt arbete och majoriteten av avhandlingarna visar också på olika grader av samverkan. Dock kan endast ett fåtal av studierna betecknas som interaktiv forskning.

Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som anti-skolkultur

Majsa Allelin — Thu, 30 Nov 2023 00:00:00 +0100

Ungdomar – och särskilt killar – i kommunala förortsskolor är den främsta elevgruppen som missgynnas av det nuvarande skolsystemet. Dessa elevers misslyckanden beskrivs ofta som resultatet av en ”anti-skolkultur”, vilket förklaras av stjälpande maskulinitetsnormer eller avsaknad av uppförandekoder. Trots – eller kanske på grund av – strukturell utestängning har flera självorganiserade utbildningsaktiviteter nyligen vuxit fram bland ungdomar. I den här artikeln visar jag hur tjejer och killar som bor i ett socioekonomiskt missgynnat område och som möter strukturella svårigheter i dagens skolsystem, hittar sätt att utmana eller övervinna denna underordning genom att arbeta med lokaltidningen Life i Orten. Genom att vända mig bort från det problemorienterade perspektivet och i stället diskutera hur ungdomar i förorten organiserar sig via informella lärandepraktiker, utvidgar jag diskussionen och begreppet ”anti-skolkultur” och inkluderar därmed produktiva perspektiv som hittills har förbisetts. Resultaten visar att arbetet med Life i Orten skapar empowerment och nya inlärningsprocesser för ungdomarna genom att möjliggöra för alternativa pedagogiska metoder. Denna frivilliga verksamhet utgör också ett sammanhang där ungdomarnas önskan om bildning kan uttryckas och det hjälper dem att formulera en kritik av det formella skolsystemet, vilket kan förstås som en didaktisk reflexivitet. Hos Life i Orten får ungdomarnas bildningslust komma till uttryck, utifrån arbetsformer som innebär större delaktighet och empowerment.

Lärares professionella behov så som de konstrueras av en inflytelserik kompetensutvecklingsaktör

Eva Hesslow, Lisa Loenheim, Anita Norlund — Mon, 18 Dec 2023 00:00:00 +0100

Syftet med den här artikeln är att analysera (svensk-)lärares professionella behov så som de konstrueras av en inflytelserik aktör på kompetensutvecklingsmarknaden. Teoretiskt är studien baserad på Evans (2011a, 2011b) modell över professionell utveckling. Modellen är en typologi av utvecklingskomponenter och förändringsdimensioner av professionalism. Vår analys bygger på tre konferensprogram från den inflytelserika aktören och fokuserar särskilt på konferenser för svensklärare. Vi analyserar materialet dels kvantitativt genom en redogörelse för proportionerna mellan utvecklingskomponenternas ingående förändringsdimensioner, dels kvalitativt genom karakterisering och exemplifiering av vad som kännetecknar de olika förändringsdimensionerna. I det senare av dessa två steg framgår vilka tillägg vi gör till Evans modell. Resultatet åskådliggör i vilken grad kompetensutvecklingsinnehållet orienteras mot att utveckla lärares beteenden, attityder eller intellektuella aktivitet. Det visar sig att beteendekomponenten dominerar, en omständighet som vi problematiserar i artikeln. Mot slutet diskuterar vi vilka tänkbara konsekvenser resultatet i sin helhet kan tänkas innebära för lärarprofessionen.

Interaktionsförutsättningar och skolframgång i en mångkulturell lågstadieskola.

Anna Lund, Ali Osman, Stefan Lund — Wed, 03 Jan 2024 00:00:00 +0100

Pedagogisk och utbildningssociologisk forskning visar att den svenska grundskolan är starkt segregerad vilket har bidragit till försämrad likvärdighet i elevers måluppfyllelse. En följd av detta har blivit att kommuner försöker hantera skolsegregationens negativa effekter genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning. Denna artikeln handlar om hur skolledare och pedagoger i en i mindre kommuns lågstadieskola, arbetar med en ny elevsammansättning, organisatoriskt, socialt och pedagogiskt och den betydelse deras arbete får för elevers relationer till varandra och deras skolframgång. Fallstudiens har ett kultursociologiskt perspektiv vars analyser baseras på etnografiska fältanteckningar, intervjuer med skolaktörer, kommundata över elevernas resultat på nationella prov mellan åren 2016–2021 samt ett sociogram som eleverna har fyllt i. Resultaten visar att majoriteten av eleverna som sedan starten av sin grundskoleutbildning har gått i en integrerad skolform umgås i hög grad med elever som har en annan etnisk bakgrund än de själva. Eleverna får också högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i jämförelse med innan och åren direkt efter reformen. De huvudsakliga förklaringarna till denna framgång grundar sig i skolaktörernas genuina tro på en skola för alla, samtidigt som de utvecklat interaktionsförutsättningar som lagt grunden till en inkluderande skolkultur.

Målstyrning av den svenska skolan – en systematisk översikt

Maria Jarl, Magnus Hultén , Johan Samuelsson — Fri, 05 Jan 2024 00:00:00 +0100

Artikeln är en systematisk översikt med syftet att studera vad som karakteriserar forskningen om målstyrning av svensk skola och vilken kunskap forskningen har genererat. Översikten innehåller litteratur publicerad 2000–2021. Systematiska litteratursökningar har genomförts i internationella (EBSCO, SCOPUS) och svenska databaser (Libris, Swepub, DiVA). Handsökningar har genomförts i ett urval svenska och nordiska tidskrifter inom statsvetenskap, offentlig förvaltning, pedagogik och utbildningsvetenskap. Litteratursökningarna genererade 2556 träffar. Efter granskning på titel- och abstraktsnivå återstod 26 publikationer. Efter granskning baserad på inklusions- och exklusionskriterier, samt kvalitetsgranskningen, kvarstod sju publikationer vilka inkluderades. Centrala resultat är att forskningen är knapphändig, att få studier har förklarande ambitioner med tydlig teoretisk inramning och att det därför finns brister i kunskapen om målstyrningens införande i och betydelse för skolans styrning. I studier med förklarande ansats, inriktad på målstyrning eller utbildningspolitiska reformer där målstyrning ingår, är institutionell teori och läroplansteori dominerande. Empirin består av statliga offentliga utredningar och propositioner från utbildnings- och finansdepartementen. Regeringens officiella syn ges central betydelse för att förklara när och varför målstyrning infördes, vilket tillsammans med begränsade empiriska underlag belyser den officiella bilden snarare än andra perspektiv.

English summaries

Wed, 06 Nov 2024 00:00:00 +0100

Förord

Wed, 06 Nov 2024 00:00:00 +0100

Avgående redaktions tillbakablickar och tack

Wed, 06 Nov 2024 00:00:00 +0100

Den nya redaktionen har ordet

Wed, 06 Nov 2024 00:00:00 +0100