Pedagogisk forskning i Sverige https://open.lnu.se/index.php/PFS <p><em>Pedagogisk forskning i Sverige</em> är en vetenskaplig tidskrift som följer, dokumenterar, granskar och debatterar forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet. Tidskriften vänder sig till alla som är intresserade av pedagogiska frågor, men riktar sig särskilt till forskare, lärare, doktorander och studerande vid universitet och högskolor i Sverige och övriga Skandinavien.</p> sv-SE redaktion.pedforsk@lnu.se (Redaktionen) redaktion.pedforsk@lnu.se (Bettina Vogt, redaktionssekreterare) tis, 15 maj 2018 00:00:00 +0200 OJS 3.1.1.2 http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss 60 Problemsituationer och kulturella resurser https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1467 Felix Kuperberg ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1467 tor, 18 okt 2018 00:00:00 +0200 Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1468 <p>Fokus i denna artikel är på transspråkande (translanguaging) inklusive användning av multimodala verktyg i grundläggande skriftspråksundervisning för vuxna inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Syftet är att synliggöra hur språkutvecklande situationer, där såväl muntligt som skriftligt språk ingår, skapas i undervisningen när elevernas språkliga resurser inkluderas genom digitala verktyg. Det empiriska material har skapats och analyserats inom ett aktionsforskningsprojekt där elever inom studieväg 1 på B- och C-nivå från två skilda skolor bloggat med varandra. I artikeln analyseras elevernas språkanvändning i smågruppsarbete och i helklass. Analysen visade att interaktionen innehöll språklig förhandling, omformuleringar och reparationer som stimulerar språkutveckling samt kan karakteriseras som transspråkande. Arbetet gav även eleverna visst inflytande över sitt eget lärande, trots att det direkta bloggandet skedde via läraren. I artikeln argumenteras för att skriftspråksundervisning som gör anspråk på att förbereda eleverna för deltagande i samhällslivet bör stimulera användning av varierade språkliga resurser och inte separera lärande, medborgarskap och vardagsliv.</p> Åsa Wedin, Jenny Rosén, Samira Hennius ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1468 tor, 18 okt 2018 14:57:36 +0200 Att forskningsbasera den svenska skolan : policyinitiativ under 25 år https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1469 <p>I artikeln analyseras frågan om forskning och evidens i de senaste 25 årens svenska utbildningspolitik. En pågående internationell rörelse mot evidensbaserad skola och undervisning är egentligen inte ny. Det har alltsedan efterkrigstiden funnits ett samspel mellan forskning och politik på utbildnings- och skolområdet. Det finns därför skäl att studera frågan ur ett samtidshistoriskt perspektiv för att förstå hur samspelet mellan forskning, politik och praktik förändras över tid. Den vägledande forskningsfrågan i studien är vad som kännetecknar olika policylösningar kring en forskningsbaserad skola i de mest omfattande politiska initiativen sedan början av 1990-talet. Studien tar utgångspunkt i den internationella diskussionen om evidensbaserad policy och praktik och relaterar till en svensk utbildningskontext. Med hjälp av begrepp från ny-institutionell teori så fokuseras institutionella avtryck av en evidensrörelse i svenska satsningar. Genom textanalyser studeras premisser för en forskningsbaserad skola. Resultaten visar bland annat på ett gradvist skifte från mer indirekta ambitioner att skapa förutsättningar för forskning relaterad till skola och lärare (förhoppningar) mot mer direkta satsningar på undervisningspraktiker för att förbättra elevers kunskapsresultat (åtgärder). För att få legitimitet för policys visar resultaten att de i ökad utsträckning underbyggs med referenser till andra sektorer som till exempel evidens-baserad medicin.</p> Carl-Henrik Adolfsson, Daniel Sundberg ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1469 tor, 18 okt 2018 14:59:56 +0200 Forskarutbildade lärares syn på forskningsanknytning och akademisk kompetens i lärarutbildningen https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1470 <p>Artikeln belyser forskande lärarutbildares syn på akademisk kompetens och hur den tas till vara i lärarutbildningen. Åtta disputerade lärarutbildare i ämnesdidaktik intervjuades. Syftet var att rama in de faktorer som de tillfrågade ansåg att forskarutbildningen bidragit till i samband med sin roll som handledare för examensarbete inom lärarutbildningen. Teman som uttrycktes var självvärdering av individuell utveckling och förändrade strategier för handledning. Behov av kollegiala diskussioner om begreppet forskningsanknytning lyftes fram och möjligheter att kombinera forskning och undervisning i sitt lektorat samt att engagera studenter i pågående forskningsprojekt.</p> Christel Persson ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1470 tor, 18 okt 2018 15:01:54 +0200 Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1471 <p>Föreliggande artikel syftar till att synliggöra och problematisera brukandet av ett specifikt dokumentationsmaterial, åtgärdsprogram, i förskolans specialpedagogiska processer. Specialpedagogiska processer avser sammanhang där specialpedagog och avdelningspersonal samverkar runt barn som konstrueras som varande i behov av särskilt stöd och där det upprättats åtgärdsprogram. Med stöd av Foucaults begrepp normaliserande granskningar, hierarkisk övervakning och examen, visar resultatet att i de åtgärdsprogram som analyserats tenderar barns prestationer att bli utvärderade och bedömda i uppnåendemålsrelaterade uttryck. Vidare ger resultatet exempel på hur en tänkt måluppfyllelse relateras till barnets prestationer istället för till verksamheten. Barnet blir inte sällan den som görs ansvarig för denna måluppfyllelse.</p> Linda Palla ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1471 tor, 18 okt 2018 15:03:37 +0200 Bedömning och betygssättning av elever med utvecklingsstörning : attityder och erfarenheter från pedagogers perspektiv https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1472 <p>Den nya skollagen som trädde i kraft 2010 stipulerar att elever med utvecklingsstörning ska bedömas och, om vårdnadshavare så önskar, betygssättas. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera attityder och erfarenheter bland pedagogisk personal inom grund- och grundsärskola kring bedömning och betygssättning av elever med utvecklingsstörning. Informanterna kom från fem olika kommuner. Resultatet baseras på 115 lärare och pedagogers svar på två enkätfrågor – en öppen och en standardiserad. Den kvalitativa frågan visade på utmaningar med betygssättning, vilka associerades till elevgruppens förutsättningar, rollen som lärare och pedagog samt till policy (betygskriterier, läroplaner). Den standardiserade frågan visade att betygsättning har relativt svagt stöd bland lärare och pedagoger. Resultaten pekar på kluvenheten mellan olika logiker och att denna kluvenhet reflekterar en mer övergripande imitations- och autenticitetsproblematik i hanteringen av personer med utvecklingsstörning.</p> Jens Ineland, Eva Silfver ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1472 tor, 18 okt 2018 15:05:27 +0200 För och mot könskvoteringen till förskollärarutbildningen: Argument i tidskriften Förskolan 1970-1981 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1473 <p>I den här studien undersöks de diskussioner som fördes i den fackliga tidskriften Förskolan för och mot det kvoteringsförfarande som användes för att ge fördelar till manliga sökanden till den svenska förskollärarutbildningen 1971-1980. Forskningsfrågorna är följande: Vilka argument anfördes i diskussionerna? På vilket sätt kan dessa argument sägas utmana eller reproducera den ojämlika relationen mellan kvinnor och män? Tidskriften i sin helhet har granskats och analyserats med avseende på argument oavsett om uttalandet kommer från förbundsledningen, en insändarskribent, någon som intervjuas i ett reportage. Argumenten för kvoteringsförfarandet är: För att uppnå högre värden, Kompensation för mäns frånvaro samt Män är bättre förskollärare än kvinnor. Argumenten mot förfarandet är: Könskvoteringen befäster förlegat tänkande och Män och kvinnor ska komma in på lika villkor. Endast ett<br>av samtliga argument utmanar den ojämlika relationen mellan kvinnor och män. Det är: Män och kvinnor ska komma in på lika villkor, vilket innebär att en kvinnlig kvalificerad sökande inte ska behöva stå tillbaka för en mindre kvalificerad man.</p> Maria Hedlin ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1473 tor, 18 okt 2018 15:07:11 +0200 English summaries https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1474 English summaries ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1474 tor, 18 okt 2018 15:08:42 +0200 Inte postmodernism, utan brist på kritisk diskussion, är lärarutbildningens stora problem https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1475 Susanne Dodillet, Sverker Lundin ##submission.copyrightStatement## https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1475 tor, 18 okt 2018 15:09:51 +0200