Nationellt FORSA Symposium

Föreställningar om intimitet och integritet i hemtjänst och personlig assistans

2022-11-02T16:04:05+01:00

I Sverige får ett stort antal sköra äldre och personer med funktionsnedsättning omsorg i hemmet, i form av hemtjänst och/eller personlig assistans. För majoriteten av omsorgsmottagare utgör personlig och intim omsorg både ett centralt och vardagligt inslag i verksamheterna. Tidigare forskning om intim och personlig omsorg har främst belyst arbetet på institutioner/boenden och utifrån personalens perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omsorgsmottagares, omsorgspersonals och enhetschefers uppfattning om och erfarenheter av personlig och intim omsorg i hemtjänst och personlig assistans. Totalt genomfördes 57 intervjuer med 42 personer. Tre övergripande teman framkom i analysen; personlig hygien, personlig sfär och kontextuell variation av intimitet. Resultaten visar att personlig och intim omsorg är något som inte går att separera från behovet av omsorg som helhet. Intim omsorg och överträdelser av omsorgsmottagarens personliga sfär, samt behovet av att trygga omsorgsmottagarens integritet, varierar beroende på situationella, temporala och relationella aspekter. För att säkra omsorgstagares inflytande, integritet och värdighet i samband med omsorgsarbete, är det viktigt att i utbildning och inskolning skapa en ökad medvetenhet om olikheter och variationer i uppfattningar av vad som räknas som personligt och intimt i hemtjänst och personlig assistans.

Matchning mellan barn och familjehemsföräldrar: om socialtjänstens praktik för att skapa hållbara familjehemsplaceringar

2022-11-02T16:10:09+01:00

Begreppet matchning står för den process då ett familjehem väljs ut för att passa ett individuellt barn vid placering i samhällsvård. Matchning har betydelse för samhällsvårdens kvalitet, då familjehemsföräldrarna behöver ha de resurser som krävs för att möta barnets behov. En misslyckad matchning kan medföra negativa konsekvenser för barnet, bland annat i form av så kallade ”sammanbrott”, med byte av omvårdnadspersoner. Syftet med projektet är att undersöka socialtjänstens praktik vid den matchning som görs mellan barn och familjehemsföräldrar för att säkerställa att placerade barn får god vård. Studien förväntas bidra med kunskap om relevanta faktorer som socialtjänsten behöver beakta för att barns placeringar i familjehem ska utvecklas på ett hållbart sätt. Projektet knyter an till det globala målet ”stärka erkännandet av betydelsen av mänskliga relationer”. I studien genomförs såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. Datainsamlingen genomförs i flera olika kommuner med geografisk spridning. Det material som ingår i studien är dels socialtjänstens utredningar i placeringsärenden, dels intervjuer med professionella, individuella intervjuer samt gruppintervjuer som inkluderar vinjetter. Granskning av utredningar kan synliggöra de professionellas föreställningar och den kunskap de bygger sina bedömningar på. I intervjuer får de professionella reflektera över vilka faktorer de upplever som viktigast vid matchning och vad som försvårar arbetet med att skapa hållbara placeringar. Matchning är en komplex process där faktorer på olika nivåer kan inverka, såsom faktorer hos barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet (fallspecifika faktorer), organisatoriska faktorer, externa faktorer, samt faktorer relaterade till de professionella. I denna presentation redovisas preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt.

Socialt hållbar utveckling och spatial skala. En kvalitativ studie av ett bostadsområde definierat som riskområde för negativ social utveckling

2022-11-02T17:02:39+01:00

Socioekonomiskt utsatta bostadsområden har varit i fokus för både mediedebatt och politiska förslag under de senaste decennierna i Sverige och frågor om social hållbarhet studeras ofta på just bostadsområdesnivå. Syftet med den här studien var att beskriva upplevda hot och möjligheter för en socialt hållbar utveckling i ett område som definieras som riskområde för negativ social utveckling, och att analysera dessa faktorer i förhållande till teorier om spatiala skala.
Vi har genomfört intervjuer med boende och nyckelpersoner i området, bl.a. personal från skolan, socialtjänsten och civilsamhället, samt tjänstepersoner i kommunal förvaltning och ledande politiker.
I intervjupersonernas berättelser kan vi identifiera en rad hot mot en socialt hållbar utveckling, så som kriminalitet, segregation och stigmatisering. Vi kan också se möjligheter, som exempelvis gemenskap, trygghet och ett starkt civilsamhälle. Vi menar att flera av de problem som lyfts fram som hot mot social hållbarhet i området egentligen borde förstås på en annan spatial nivå – det är till exempel staden som är segregerad, inte det enskilda området. Genom att problem diskursivt förläggs till det enskilda området riskerar det dessutom att förstärka andra hot, som stigmatisering. Det studerade området jämfördes ofta med andra så kallade särskilt utsatta områden i Sverige på samma spatiala nivå. För de boende i området innebar det att de kunde dela gemensamma erfarenheter av diskriminering och stigmatisering, men också en känsla av samhörighet. En viktig slutats i studien är att socialt hållbar utveckling inte kan studeras och adresseras enbart på bostadsområdesnivå.

Förorten som experimentfabrik eller arena för hållbart socialt

2022-11-02T17:11:15+01:00

Under de senaste tre decennierna har förorter i större svenska städer varit föremål för en rad projekt med syften som att motverka segregation, förbättra barn- och ungas levnadsvillkor, minska arbetslösheten och förebygga brott med flera. Den ymniga floran och kreativiteten i projektutformningarna ger bilden av ”den urbana frontens politik” som ett slags samhälleligt experimentfabrik, vars leverans dock ofta haft för kort livslängd och haft svårt att tillgodose de mer grundläggande behoven. Den urbana fronten är ett begrepp som Henrik Örnlind utvecklat i sitt avhandlingsprojekt som undersöker förortspolitiken som ett försök att hantera en mer grundläggande omstrukturering av ekonomi, platsers betydelse och därmed samhälleliga relationer mellan grupper och intressen.
Trots den uppenbara motsägelsen att sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsfrågor skulle kunna avgränsas till vissa enstaka platser, kommer presentationen att undersöka förutsättningarna för att organisera ett socialt arbete i utsatta områden med fokus på social hållbarhet. Utifrån två empiriska studier av socialt arbete i förorter visar vi hur områdesbaserade åtgärder kan ge värdefulla ingångar till att förstå och synliggöra strukturella och organisatoriska problem som kan motverka social hållbarhet. I presentationen formulerar vi också ett förslag på hur ett hållbart socialt arbete i utsatta områden skulle kunna organiseras utifrån de tre dimensionerna: utforskande, öppnande och sammankopplande. Dessa dimensioner fäster en tonvikt vid problemformulering, multipla perspektiv, dialog och skapande av länkar mellan olika aktörer, institutioner och resurser.

Matmissionen, sociala matbutiker som gör gott för människa och miljö

2022-11-02T16:53:42+01:00

Matmissionen är Stockholms Stadsmissions koncept för sociala matbutiker. Butikerna kombinerar social och ekologisk hållbarhet genom att motverka matfattigdom, minska matsvinn och ge fler möjlighet att närma sig arbetsmarknaden genom arbetsträning. Människor i ekonomisk utsatthet kan bli medlemmar, och får därmed möjlighet handla produkter till en tredjedel av ordinarie butikspris. Produkterna, som räddas från att bli svinn, doneras primärt från dagligvaruhandelns lager och online-handel. Matmissionen levererar även livsmedel till sociala verksamheter runt om i Stockholm.
Matfattigdom som begrepp innebär att människor till följd av sin ekonomiska situation tvingas välja bort mat, inte kan äta hälsosamt eller inte servera sina barn en bra kost. Det innebär även att vara fattig på upplevelser kopplade till mat, att inte ha råd med högtidsspecifik mat, att äta ute eller bjuda hem någon på middag.
Matfattigdom är inte ett nytt samhällsfenomen, men många av de som redan lever på marginalen drabbas hårt av stigande priser och inflation. För att möta ett ökande behov befinner sig Matmissionen i en expansionsfas. Under 2022 har tre nya butiker öppnat i Stockholmsområdet, i Hallunda, Handen och Kista. Den stora efterfrågan syns tydligt på medlemsökningen, som överstiger de prognoser som lagts. Under perioden januari-augusti 2022 fick Matmissionen 6150 nya medlemmar. Under samma period har 1244 ton produkter räddats från att bli svinn (motsvarande 2 764 444 måltider) och 74 personer arbetstränat i någon av butikerna.
Fördubblingen av antalet butiker under 2022 är bara början av den expansionsresa som Matmissionen påbörjat.

Mötesplats Mariatorget, för ett mänskligare samhälle

2022-11-02T16:37:55+01:00

Stockholms Stadsmission arbetar för att skapa ett mänskligare samhälle, främja delaktighet och förebygga utanförskap – med fokus på det personliga mötet. I tider av ökad social polarisering och utsatthet är behovet av naturliga mötesplatser för människor i olika livssituationer större än någonsin. Därför öppnar Stockholms Stadsmission Mötesplats Mariatorget, där människor i social utsatthet kan delta i kulturliv och samhällsdebatt. Visionen är att skapa en välkomnande plats där relationer byggs och alla bemöts med värdighet och respekt.
För att säkerställa att mötesplatsens utbud, innehåll och utformning är i linje med visionen och målgruppernas behov har en gedigen förstudie gjorts. Kartläggningar, djupintervjuer, workshoppar och enkäter genomfördes för att identifiera hur man skapar plats som möjliggör möten mellan olikar. Det är en utmanande målsättning, men något Stockholms Stadsmission ser har kraften att skapa verklig förändring – och bidra till ett mänskligare samhälle.
För ökad jämlikhet har Stockholms Stadsmission tagit fram en tillitsprissättning för restaurangverksamheten som ska inrymmas i Mötesplats Mariatorget. Besökaren betalar för mat och fika utifrån betalningsförmåga och/eller vilja att bidra till verksamheten. Restaurangen bidrar även till social och miljömässig hållbarhet genom att rädda matsvinn och erbjuda arbetsträning.
Mötesplats Mariatorget kommer vara en plats för samtal, gemenskap, kunskapsutbyte och nätverksskapande mellan människor i olika livssituationer. Besökarna får tillgång till ett stort aktivitetsutbud och möjlighet att fördjupa sitt samhällsengagemang. Besökare kan även söka sig till platsen för stillhet, utan krav på delaktighet.
Det ska finnas något för alla i Mötesplats Mariatorget.

Att leva i transit - vardag och morgondag under vistelse på skyddat boende till följd av våldsutsatthet

2022-11-02T16:01:01+01:00

I Sverige har det under de senaste 10 åren skett en ökning av antalet kvinnor som får stöd i form av skyddat boende. Kvinnor som lever på skyddat boende upplever många olika former av begränsningar i sin vardag. Vardagen sätts på paus. Barnen kan inte gå till sin vanliga skola, kvinnan kan inte längre gå till sin arbetsplats och det blir svårare att upprätthålla kontakt med vänner och familj. I en pågående studie undersöker vi vardagen för kvinnor som lever på skyddat boende till följd av att de utsatts för våld av en partner. En teoretisk utgångspunkt är tidsgeografi och dess axiom: allt som händer, händer i tid och rum. Tidsgeografin tillhandahåller också analytiska kategorier i form av begränsningar i tidsrummet. Dessa används för att identifiera vilka restriktioner som formar kvinnornas vardag vid det skyddade boendet och deras möjligheter att skapa en morgondag fri från våld. Ett särskilt fokus riktas mot att identifiera vad som gör vissa handlingssätt möjliga, och andra omöjliga.
Det empiriska materialet består av intervjuer med våldsutsatta kvinnor som bor på ett skyddat boende efter att ha lämnat en våldsam man. Intervjuer görs två gånger med varje kvinna, med ca 2 månaders mellanrum. Data består också av tidsgeografiska dagböcker som kvinnorna har skrivit under tiden de vistats på jouren. Vi är i skrivande stund halvvägs genom vår datainsamling och presentationen vid konferensen kommer utgöras av preliminära resultat och analyser.
Resultaten hittills visar att kvinnornas nuvarande situation och deras möjlighet att planera för sin framtid är starkt begränsad på grund av de våldserfarenheter de bär med sig sedan tidigare och som påverkar deras sociala och ekonomiska situation och deras psykiska mående. Våldsutsatta kvinnor kan känna stark rädsla för att utsättas för våld igen, vilket gör att deras möjligheter att planera för sin framtid blir starkt begränsad. De möter även begränsningar i sina boendearrangemang på de skyddade boendena, som formar deras vardag och deras handlingsutrymme. Vidare så vittnar de om möten med myndigheter som skapar ytterligare restriktioner i deras nuvarande och framtida vardag t.ex. genom reglering av umgänge och vårdnad. Vi finner i studien att kvinnorna utöver hotet om våld från sin ex-partner, är inkapslade i patriarkala och rasifierade strukturer som gör det möjligt för den kränkande parten att fortsätta styra kvinnornas vardag och deras möjligheter att planera för en framtid för sig själva och sina barn. stil.

Kritiska perspektiv på social hållbarhet

2022-11-02T16:16:10+01:00

Begreppet social hållbarhet fick ett tydligt genombrott via Brundtlandskommissionens rapport 1987 – där var den sociala hållbarheten en viktig komponent jämte ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är ingen slump att den sociala hållbarheten ur ett vidare globalt perspektiv aktualiserades som begrepp under denna period. Det är på många sätt en period där den ekonomiska globaliseringen och sammanflätningen som inleddes under 1970-talet intensifieras. Den globala kontexten har också givit upphov till FNs samlade satsning på Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmål som inrättades 2015 och som ersatte de 8 hållbarhetsmålen, de så kallade milleniemålen, som innan riktades mer specifikt mot, så kallade, fattiga länder. Social hållbarhet har kommit att inkluderas i forskning, utbildning såväl som i nationella mål samt regional och kommunal verksamhet.
Men vad är betydelsen av social hållbarhet på lokal nivå? Vilka är dess konsekvenser? Hur hänger social hållbarhet samman med till exempel social rättvisa? Vem är den social hållbarheten till för?
Dessa frågor och många andra utgör grunden till en antologi om social hållbarhet som utkommer på Studentlitteratur under våren 2023. Syftet med antologin är att belysa och undersöka innebörden av social hållbarhet som mål och vision ur kritiska perspektiv. Detta genom olika studier som reflekterar kring begreppet ur teoretiska perspektiv samt dess innebörd kopplad till olika fält och praktiker.
Antologin kommer att ges ut av Studentlitteratur våren 2023 och inkludera 13 bidrag.

Justice in local planning strategies for refugees’ housing? Narratives on sustainable housing in Sweden

2022-11-02T16:22:26+01:00

Housing for refugees is a contested issue within and between European nations. Sweden, like other nations, struggle to meet the needs for adequate housing and to maintain the prerequisites for integration. Drawing on qualitative interviews with local politicians, officials and the civil society, this study critically investigates municipal housing integration strategies and related spatial planning strategies of a medium-sized Swedish municipality. In this paper we argue for the importance of understanding and questioning different equality regimes employed in planning at different times and contexts. We show how views on justice have consequences for how policy makers view redistribution of resources, thus, how they prioritize investments in housing, but also how social sustainability is perceived and articulated.

Begreppet social hållbarhet i forskning om socialt arbete – en litteraturöversikt

2022-11-02T17:08:38+01:00

Social hållbarhet pekas i tidigare forskning ut som det begreppsmässigt minst utvecklade av de tre hållbarhetspelarna och begreppet sägs ofta vara underteoretiserat och förenklat. I förhållande till andra forskningsfält har begreppet social hållbarhet inte fått särskilt stort genomslag inom socialt arbete. Just nu genomför vi en litteraturöversikt för att kunna svara på frågan hur begreppet social hållbarhet använts och definierats i socialt arbete-forskning.
Vi har sökt artiklar i två vetenskapliga databaser genom att kombinera sökord relaterade till social hållbarhet och socialt arbete. Efter en första sortering återstod 82 peer review-granskade artiklar och av dem har ungefär hälften hittills kunnat exkluderas efter läsning av titel och abstract. I skrivande stund har 29 lästs i fulltext, varav 18 har inkluderats och kodats i en matris, bland annat utifrån hur social hållbarhet används och definieras, vilka författare som refereras i sammanhanget, samt hur relevansen för socialt arbete beskrivs.
Några preliminära resultat är att det är ovanligt att författarna tydliggör vilken definition som man själva står bakom, trots att man ofta gör en översikt över hur begreppet tidigare definierats. Begreppet används sällan som del i analysen, utan mer som ett sätt att motivera sin studie eller rama in en problemformulering, exempelvis genom att påstå att fenomen X är viktigt för social hållbarhet.
Man kan fundera över om de tentativa resultaten betyder att social hållbarhet är ett överflödigt begrepp inom social arbete, eller tvärtom, har vi äntligen fått ett samlande begrepp för det vi alltid gjort?

A room for trust, comfort, and togetherness. Lessons learned from focus groups in digital rooms in research on eldercare

2022-11-02T16:20:00+01:00

This paper draws on practice-oriented participatory social work research on moral stress and moral agency in Swedish eldercare. We discuss lessons learned from conducting online focus group interviews with representatives for three vocational categories – care workers, needs assessors and first line managers in eldercare.
The focus group interview is one methodological path to gain understanding of group processes and knowledge production: a methodological approach popular in health and social sciences. Learning from previous research, focus groups conducted in digital rooms have several similarities with focus groups in a physical room.
However, digital rooms might change human interaction, making it less spontaneous and losing gestures and other forms of non-verbal communication. Technical problems - bugs and lagging - often occur as obvious obstacles for online communication. Moreover, lack of competence often due to lack of experience of working with digital tools, and a feeling of inconvenience when communication ‘through the screen’ are also affecting the interaction. Nevertheless, technical issues that at first sight appear as obstacles also work as ‘power equalizers’ when we as researchers get technical support from the interviewees.
There are several positive aspects that come with a digitalization of focus group interviews. One evident advantage is related to distance; participants can join from different locations, even different parts of the world. This connects the concept of social sustainability with methodological questions of access, trust-building, and respect for contextual factors such as time and mobility.

Integrerad och FoU-baserad socialtjänst i Skäggetorp

2022-11-03T08:00:12+01:00

Utlokaliserad socialtjänst i utsatta bostadsområden har etablerats i ett flertal svenska kommuner. Sedan hösten 2022 finns en lokal enhet för socialtjänst i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Enheten arbetar med målgruppen barn och unga 0-20 år och deras familjer och består av ett 15-tal socialsekreterare och chefer. Linköpings kommun har under flera decennier organiserat socialtjänsten i en beställar-utförarmodell där myndighetsutövning respektive behandlande/förebyggande insatser genomförs i separata organisationer. Med utgångpunkt i erfarenheter av socialt områdesarbete i andra stadsdelar har den nya enheten samorganiserat myndighetsutövning och utförare i Skäggetorp för att möjliggöra ett mer helhetsbaserat och integrerat arbete med barn, unga och familjer i området.
FoU-Centrum för vård, omsorg och socialt arbete har fått i uppdrag att genomföra en områdesanalys samt att utveckla en modell för att följa utvecklingsarbetet och mäta resultat och effekter av enhetens arbete. Förutom att arbeta integrerat mellan beställare och utförare i socialtjänsten tar arbetet i Socialtjänst Skäggetorp sin utgångspunkt i centrala värden för samhällsarbete, deltagande och lokal mobilisering och har fokus på en ökad grad av förebyggande socialt arbete. Dessa värden ligger väl i linje med de områden som anges i The Global Agenda for Social Work and Social Development. Frågan är hur man omsätter sådana värden till en modell för uppföljning och verksamhetsutveckling?
Med utgångspunkt i Socialtjänst Skäggetorp och FoU-Centrums uppdrag är syftet för denna muntliga presentation att diskutera hur en modell för kunskapsstöd och uppföljning kan utvecklas med beståndsdelar som rör samhällsarbete, deltagande och förebyggande socialt arbete såväl som systematik, vetenskap och beprövad erfarenhet.

Utmaningar och lärdomar från följeforskning av utvecklingsarbete för barn och ungas välbefinnande

2022-11-02T16:50:45+01:00

Under hösten 2022 har jag i uppdrag att summera aktiviteter och reflektioner från följeforskningen av utvecklingsarbetet ”Barnens Bästa gäller! i Kronoberg”/BBgiK, en länsgemensam process om tidiga och samordnade insatser för barn och ungas välbefinnande. Beslutet om att medverka i utvecklingsarbetet fattades av alla berörda nämnder och styrelser i länets åtta kommuner samt i Region Kronoberg.
Följeforskningsprojektet ”Tillitsskapande organisering” har som syfte att studera och stödja utvecklingsarbetet BBgiK. Målet är att etablera en långsiktig och hållbar kunskapsplattform mellan forskning och praktik kring frågor om tidiga insatser för barn och ungas välbefinnande.
Jag har i följeforskningen haft rollen som observatör i olika arbetsgrupper, genomfört intervjuer och även fungerat som en ”brygga” mellan akademi och praktik. På symposiet kommer jag att presentera preliminärt resultat samt utbyta idéer och erfarenheter.
I presentationen ingår en beskrivning av vilka följeforskningsaktiviteter som har genomförts. Detta görs utifrån en genomgång av befintligt material samt intervjuer med processledare och följeforskare. Det handlar om följeforskningens bidrag, betydelse och utmaningar. Vidare ingår egna reflektioner efter att varit verksam i drygt 40 år inom socialt arbete, fr a med fokus barn och unga.
Frågeställningar till symposiet:

Vilka utmaningar kan man som följeforskare ställas inför i ett omfattande utvecklingsarbete? Hur kan dessa hanteras?
På vilket sätt kan följeforskning bidra till ett hållbart socialt arbete när det gäller att förbättra livsvillkoren för barn och unga?
Vad är forskningens roll och/eller viktigaste uppgift

Att förebygga tvång och våld med social inkludering - patientperspektivet

2022-11-02T16:47:38+01:00

Safewards är ett program som syftar till att minska konflikter och begränsande åtgärder på psykiatriska avdelningar. Programmet är proaktivt och har tre delar med sammantaget tio insatser. Dessa tre delar handlar om att 1) skapa en socialt inkluderande miljö 2) förstärka inkluderingen genom att utveckla en positiv kommunikationskultur på avdelningen samt 3) stödja patienter som behöver hantera svåra känslor eller situationer. Syftet med denna studie var att undersöka patienters respons till Safewards.
Den avdelning som studerades var en akutpsykiatrisk avdelning som enligt egna uppföljningar uppnått en god programtrohet samt en minskning av tvångsåtgärder (75 %) och korta sjukskrivningar (30 %). Personal och patienter inbjöds till att vara medskapare när programmet infördes. Tio patienter intervjuades om sina observationer av manifesta tecken på Safewards samt av mer kvalitativa aspekter av insatserna. Kvalitativ innehållsanalys användes i analysen av intervjuer.
Preliminära resultat visar på att patienterna i huvudsak reagerat positivt på insatserna, även om det ibland kunde upplevas som krävande att vara social och delaktig. Patienterna ansåg att personalen oftast hade en positiv kommunikationsstil, speciellt de patienter som jämförde den aktuella vårdepisoden med sina tidigare erfarenheter. Patienterna fick stöd och observerade att även medpatienter oftast fick stöd vid behov. De hade också flera förslag på förbättringar.
Utifrån dessa resultat kan man diskutera hur vi ska se på social inkludering, inklusive medskapande, i socialt arbete. Social inkludering behöver inte enbart ses som ett normativt begrepp, det kan också användas som ett verktyg för att omforma institutionsvård till en mer rättighetsbaserad verksamhet.

Medborgardialog och demokratiskt deltagande i socialt delade lokalsamhällen

2022-11-02T16:32:36+01:00

Glesbygdens tätorter står inför utmaningen att inkludera unga i samhällsgemenskapen. Det handlar till exempel om att ta sig genom grund- och gymnasieskolan, om etablerings- och försörjningssvårigheter och om demokratiskt deltagande. I Växjö kommun initierades 2021 projekt med s.k. områdesteam för att utveckla samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle och kommunen i områden med socioekonomiska utmaningar. Områdesteamen avses arbeta strategiskt med inkluderande medborgardialog och utvecklad medborgerlig inflytandeprocess och därigenom motverka segregation, skapa delaktighet och social hållbarhet.
Tillsammans med områdesteamen i Lammhult och Braås vill vi utveckla ett forskningsprojekt med fokus på ungas delaktighet i lokalsamhället. Ett viktigt kunskapsunderlag för utformningen av projektet blir den enkätundersökning som genomförs under våren 2022 i samarbete mellan Linnéuniversitetet och Växjö kommun. Enkäten är riktad till befolkningen i Braås och Lammhult. Frågorna kretsar kring samhällelig och politisk delaktighet, tillit och trygghet, men berör också frågor kopplade till samhällets sociala stödstrukturer, exempelvis tidiga och förebyggande insatser för att motverka reproduktion av socialt utanförskap.
Projektet syftar till att initiera studier för att synliggöra och förstå hur unga i övergångsfas mellan skola och vidare studier eller arbetsliv främjas till eller utestängs från aktivt samhällsdeltagande och livschanser i socialt delade och segregerade lokalsamhällen.
Alla lokalsamhällen är unika men problembilder har en påfallande generell karaktär. Av det skälet kan kunskap från studien ge en vidare förståelse för vad som skapar utmaningar och medför framsteg i samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle och kommunen i områden med socioekonomiska utmaningar i syfte att skapa socialt inkluderande samhällen och stärka den enskilde medborgarens aktiva samhällsdeltagande och livsmöjligheter.

Det sociala arbetet, politiken och juridiken

2022-11-02T16:35:45+01:00

Hösten 2020 gick ett förslag till ny socialtjänstlag ut på remiss. I augusti 2021 presenterade socialdemokraten Margareta Winberg, i egenskap av särskild utredare förslaget.
Slutbetänkandet heter Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag och består av drygt 1300 sidor text. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska modellen för att ta fram ny lagstiftning, som grundar sig på ett självständigt utredningsväsende, påfallande demokratisk. Genom att låta det omgivande samhället ta del av förslag och ha möjlighet att yttra sig kan förslagen bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem bli klarlagda. Detta bidrar till att öka kvaliteten på den politiska beslutsprocessen, till fördel för demokrati och rättssäkerhet.
Juridicum och Socialhögskolan vid Lunds universitet fanns på listan över remissinstanser. Tillsammans med två kollegor tog vi oss an arbetet med att författa ett remissvar för Lunds universitets räkning. Arbetet med att skriva remiss som ett fakultetsövergripande samarbetsprojekt var startskottet för ett fortfarande pågående samtal om det sociala arbetet, politiken och juridiken. I detta samtal finns som en tredje diskussionspartner Thage G Peterson med. Thage har inte bara ministerposter och talman på sin meritförteckning. Han är också socionom.
Under vårt korta föredrag kommer vi dela med oss av det pågående samtalet. En textversion av samtalet finns publicerad i Socialhögskolans jubileumsbok. Kapitlets titel är densamma som rubriken på vårt föredrag ”Det sociala arbetet, politiken och juridiken”.

Tolkars kunskaper, språklig rättvisa och likvärdig samhällsservice

2022-11-02T16:27:04+01:00

Tolkar i offentlig verksamhet är en yrkesgrupp som varje dag deltar i möten inom många olika välfärdsområden. Det innebär att tolken blir ett vittne till det som sker i möten mellan personal och klienter som inte behärskar svenska. Det är dessa för tolkyrket unika erfarenheter som projektet Kulturdialog genom tolk lyft fram som en viktig resurs att ta vara på. Tolkars kunskaper handlar om allt från att ha kompetens i att tolka till att också ha kunskap om de verksamheter de tolkar inom samt om situationen för klienter med migrationserfarenheter. Syftet i detta paper är att ge konkreta exempel på olika initiativ och innovationer som på sikt kan stärka mötet mellan personal och klienter som inte delar språk. Ett problem som redan är identifierat är att de klienter som inte talar och förstår svenska riskerar att få sämre villkor och mindre rättssäker samhällsservice. Genom att lyfta fram detta ur ett språkrättviseperspektiv vill vi visa hur språkliga kompetenser och praktiker också får långtgående konsekvenser för det område som brukar benämnas social rättvisa. På så sätt sammanförs språkliga rättigheter och social rättvisa. Sammantaget handlar det om att skapa bästa möjliga samspel mellan tolkar och personal för att det i sin tur ska underlätta och stötta för klienterna. Vi ser dessa möten mellan personal och klienter som inte delar språk som oerhört viktiga. Det sker tusentals sådana möten runt om i Sverige varje dag och det som sker i dessa möten utgör grund för demokratibygge och utveckling av ömsesidig förståelse och förtroende.

Access to the European Labor Market for Immigrant Women in the Wake of the Covid-19

2022-11-02T16:30:24+01:00

Economic crises and instability during the Covid pandemic mean a huge additional workload and uncertainty for women. The virus COVID -19 has spread extremely rapidly; mobility and migration are severely limited, at least in the short term. The virus not only has a significant impact on the health of people from migrant and refugee backgrounds, but also on their access to the labor market. According to EUROSTAT, 2.4 million immigrants from third countries entered the Euro-Zone in 2018. In addition, 1.4 million people who previously resided in an EU Member State migrated to another Member State, and almost half of this population are women. Migrating women are particularly exposed to a number of specific consequences of the pandemic. Approximately 42 percent of all migrant workers worldwide are women. Migrant women are disproportionately the first to be laid off and the last to be rehired. This is due to gender discrimination and precarious working conditions, such as low wages, the greater burden of care work and the alternative costs of employment, especially given the gender wage gap, and the difficulty of accessing the formal economy. The aim of this article is to examine the challenges that many migrant women experienced in accessing the Eurozone labor market during the Covid pandemic. Based on this main objective, the theoretical perspective of this research relies on a segmentation theory. This theory refers to the division of the labor market into internal and external, permanent and marginal. Due to the segmentation of the labor market, women - together with other population groups such as young people or foreign workers - are predestined for jobs in the external segment. The data used in this paper come from research conducted by EUROSTAT, ILO, UN, UNDP and UN MIGRATION. The findings suggest that the impact on female migrant workers during the COVID -19 pandemic is exacerbated by a segmented labor market rooted in a capitalist context and among undocumented workers in EURO countries. Migrant workers in the cleaning and care sectors are among the most vulnerable groups. In a capitalist context, they would be over-represented in the informal economy due to segmented labor market policies and would be at the forefront of redundancies during the pandemic as they have little access to the European labor market.

Utmaningar att möta en omättlig önskan om kunskap: erfarenheter från uppdragsutbildningar inom ekonomiskt bistånd & kommunala arbetsmarknadsåtgärder

2022-11-02T16:43:56+01:00

Ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsåtgärder är två områden inom det sociala arbetet som under lång tid haft en önskan om kunskapsutveckling. Både som ett led att kvalitetssäkra arbetet och för att höja statusen på det betydelsefulla arbetet med arbetslösa och utsatta människor. Under 2018 inleddes ett samarbete mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Linnéuniversitetet för att utveckla och genomföra en utbildning för handläggare inom ekonomiskt bistånd. Utgångspunkten för samarbetet var SKR:s utvecklingsprojekt för att bryta långvarigt bidragsberoende där 27 kommuner ingick. Linnéuniversitetet tog fram en digitaliserad utbildning som innefattade 27 föreläsningar med forskningsresultat, teoretiska perspektiv, professionella erfarenheter och brukarperspektiv kring försörjningsfrågor.
I september 2022 har 283 personer deltagit i kursen med representation från 50 kommuner. Våren 2022 lanserades en liknande utbildning för yrkesverksamma inom kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt som kurserna och utbildningsformen har många positiva omnämnanden finns det också återkommande synpunkter från socialarbetare som genomgått utbildningen kring behov av mer kunskap, annan kunskap än den som presenteras i utbildningen och andra sätt att genomföra utbildningen på. Vilken roll har universitet i kompetensutvecklingen av yrkesverksamma och kan (eller bör) universitetet möta kunskapsbehovet som socialarbetare efterfrågar?
Presentationen tar sin utgångspunkt i erfarenheterna av att utveckla, samverka kring och genomföra kompetensutveckling för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och yrkesverksamma inom kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Vi kommer dela med oss av erfarenheterna att utveckla en uppdragsutbildning, samverka med kommuner kring utbildningsfrågor, presentera utvärderingsresultat och öppna upp för ett samtal om villkoren och möjligheterna till nya utbildningsformer i ett digitaliserat samhälle.

Praktiknära studier – ett sätt att integrera teori och praktik inom socionomprogrammet

2022-11-02T16:07:37+01:00

Praktiknära studier erbjuder socionomstudenter möjlighet till fler och tidigare kontakter med praktiskt socialt arbete. Praktiknära studier är ett pilotprojekt vid institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, som startade vårterminen 2021 och avslutas juni 2024. Projektet genomförs i samverkan med förvaltningar i fyra kommuner. Deltagande studenter har under hela utbildningstiden tillgång till en kontaktsocionom, vilket innebär nära kontakt med socialt arbete i praktiken. Vårterminen 2022 deltog 20 studenter, 23 kontaktsocionomer och 4 samordnare i projektet. Den övergripande målsättningen är att integrera teori och praktik inom socionomprogrammet. Syftet är att projektet ska utveckla samverkan mellan institutionen och kommunala förvaltningar. För studenten och verksamheten innebär praktiknära studier kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande. Vidare får förvaltningen tidigt kontakt med blivande socionomer som presumtiva medarbetare och ges möjlighet att visa vad socialt arbete innebär i praktiken, samt vad de kan erbjuda som arbetsgivare. Under projekttiden genomförs lärande utvärdering, vars syfte är att vara ett stöd vid utveckling av projektet. Utvärderingens första delrapport innefattar de tre första terminerna av projektet. Utvärderingen visar att generellt är alla överens om projektets värde, samt positiva till organisering och innehåll. Projektet medför att studenten får utökad tid i relation till praktiken. Det framkommer att utbyte av praktiskt användbar och teoretiskt förankrad kunskap generellt upplevs som värdefull. Vidare pekar utvärderingen på förbättringsområden för att vidareutveckla projektet bland annat avseende hur projektet kan komma till nytta för andra studenter, samt att studentens egna frågor bör kompletteras med frågor relaterade till lärandemål och examinationer i specifika kurser.

”Klienterna är det minsta problemet”. En studie om kunskapsanvändande i socialt arbete

2022-11-02T16:12:59+01:00

Kunskapsanvändande i praktiskt socialt arbete eller bristen därav, har diskuterats och problematiserats under många år. Förhållandet mellan akademisk och praktisk kunskap i socialt arbete är komplext och beskrivs ofta som att det existerar ett glapp dem emellan, ett glapp som måste överbryggas på olika sätt. Den här studien illustrerar de komplexa förutsättningarna för kunskapsanvändande för socialarbetare, utifrån rådande organisatoriska ramar. Vidare problematiseras kunskap som begrepp och hur olika beskrivningar och förståelser av kunskap påverkar diskussionen av kunskapsanvändande. Det empiriska materialet som kommer att beskriva det här utgörs av intervjuer med socialarbetare som deltog i en utbildningssatsning för handläggare för försörjningsstöd i socialt arbete. Utifrån analys av intervjumaterialet illustreras hur socialarbetarna beskriver och uppfattar kunskap antingen som något som 1) distanseras för att det upplevs för komplext och oanvändbart, eller 2) något som används för att frammana förändring. En aspekt som försvårar kunskapsanvändande är de komplexa organisatoriska förhållanden under vilka man arbetar. En aspekt som kan möjliggöra är en chef/ledare som uppmuntrar och underlättar kunskapsanvändande och som har mod att testa nya tillvägagångssätt.