Nationella forsknings- och ämnesdagar i konstvetenskap

”Unga forskare” – musei- och föremålsforskning vid sidan om akademien

Eva-Lena Bergström — 2024-04-03

I Nationalmuseums uppgifter ingår att förteckna och vetenskapligt bearbeta de samlingar som anförtrotts myndigheten och att inom dess område vetenskapligt bearbeta övriga samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten. Nationalmuseum ska också verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde.

Förändringar inom och utom institutionerna: konstvetenskapens framtid mellan museisektor och akademi

Annika Öhrner — 2024-04-03

I samband med de stora förändringarna i samhälle och akademi kring 1970 intensifierades den konstvetenskapliga ämnesdialogen i Sverige, och det aktualiserades också hur museerna kunde utgöra en plattform för utveckling av konstvetenskaplig forskning. Detta fördes fram av Moderna Museets chef Pontus Hultén då han besökte den konstvetenskapliga ämneskonferensen 22-23 november 1969, inbjuden som representant för MUS 1965 (Betänkande av 1965 års musei- och utställningskunniga SOU 1973:5). Det här pappret vill föreslå ett samtal kring den fortsatta utvecklingen i detta fält, när samhällsutvecklingen återigen ställer forskningen på spel. Vilken typ av teoretisk, metodisk och utbildningsmässig samverkan mellan akademier och museer skulle kunna mejlas fram i dialog? Vilka visioner och idéer kring metod- och kunskapsutveckling i samverkan ser konstvetare i de båda lägren, i ljuset det utbildnings- och kulturpolitiska landskapets förändring och då inte minst museerna är under stark press? Idag kan vi se tillbaka på intressanta projekt under de senaste årens samverkan mellan akademi och museisektor, och även exempel på metod- som kunskapsutveckling. Men hur kan man förstå de båda sektorernas samverkan, och i vilken mån är distinktionen mellan The Two Art Histories, som gjordes av Charles W Haxthausen in en antologi utgiven av Clark Art Institute 2002 relevant idag i Sverige?

Ömsesidiga nyttor akademin och museerna

Ýrr Jónasdóttir — 2024-04-03

Genom samverkan mellan museer och akademin identifierar vi gemensamt relevanta ämnen för forskning och förmedlingsmetoder. För att förstärka samarbetet föreslås ett forum där verksamheterna möts för kunskaps- och informationsutbyte.

Att skifta perspektiv genom konsten

Erika Larsson — 2024-04-03

Nedan beskrivs två angelägna forskningsteman som knyter an till planerad forskning. Det ena handlar om att utveckla nya - och vidareutveckla existerande metoder för konstförmedling, genom ett planerat samarbete. Det andra handlar om att utforska frågan om hur konkreta exempel från nutida konst kan bearbeta svåra gemensamma händelser.

Vägar in i och ut ur museisamlingar

Martin Sundberg — 2024-04-03

Forskning vid och om museer må inte vara beroende av samarbeten med universitet, men det är självfallet så att samarbeten berikar och ger helt andra möjligheter – att tillsammans höja blicken är viktigt för att överhuvudtaget stärka synligheten och användbarheten av kulturarvet. I linje med de förskjutningar som sker inom digitaliseringen – till exempel mot användbarhet och synlighet – blir samverkan bara viktigare: för att få syn på varandras behov, och för att se de möjligheter som uppenbarar sig för forskning, förmedling, förvaltning. Å ena sidan finns det stora utmaningar när det gäller digitalisering, å andra sidan när det gäller att belysa vad som anses viktigt och vilka strukturer som ligger bakom och styr museiarbetet. Dessa strukturfrågor är potentiellt knutna till begrepp som kanon och gallring. Utsatt för möjliga hot och risker av olika slag blir det än viktigare att tillsammans fundera på kulturarvets betydelser och att granska de fokus vi sätter.

Några ord om att stötta nydisputerade och konstvetare i den postdoktorala fasen

Charlotta Krispinsson — 2024-04-03

Syftet med detta paper är att presentera några förslag för hur man på bästa sätt kan främja nydisputerade och postdoktorala konstvetares vetenskapliga kompetens och på så sätt verka för vetenskaplig kvalitet och förnyelse inom ämnet nationellt.

Formalanalys och formalism i det tjugoförsta århundradet

Hans T. Stenudd — 2024-04-03

I detta paper lyfts frågor dels om formalanalysens och formalismens ställning inom konst- och bildvetenskaplig forskning och undervisning i dag. Det handlar dels om den konstruktivistiska kritiken som rests emot form och formalismen under 1900- talet, som ställs emot bildanalysens grund i verkets plastiska skikt (och hur det uppfattas av betraktaren). Pappret avslutas i ett resonemang om ämneskonception - vad är konst- och bildvetenskapens kunskapsbidrag? Jag argumenterar att den grundas i de specifika metoder som används inom vår disciplin och hur dessa utgör basen för ämnets relevans inom forskning och undervisning idag och framöver. Stilen är resonerade och associativ.

Konstvetenskapen i kolonicen

Mårten Snickare — 2024-04-03

Om vi vill att konstvetenskap ska fortsätta vara ett relevant fält för forskning och utbildning måste vi i högre grad än nu närma oss vår tids stora ödesfråga: den klimatkris och massutrotning som är en följd av vår överexploatering av planetens tillgångar, i synnerhet fossila bränslen. Det här är en fråga som redan engagerar konsthistoriker, och inom humaniora i stort hittar vi forskningsfält som miljöhumaniora och teoribildningar som posthumanism och nymaterialism. Jag tänker att forskningsdagarna är ett utmärkt tillfälle att utbyta erfarenheter, inventera pågående initiativ och tillsammans prata om hur vi som ämne kan ta chansen att inte bara spegla utan också ta aktiv del i den enorma omställningsprocess som vi har framför oss. Själv är jag på väg att styra in min forskning mot skärningspunkten mellan kolonialitet och klimatkris – och vad konst och konstvetenskap gör, och kan göra, på den platsen.

Konstvetenskaplig forskning över lärosätesgränserna - eller tvärvetenskaplig forskning inom dem

Elin Manker — 2024-04-03

Detta position paper rör inte ett specifikt förslag för en gemensam forskningsfråga eller ett projekt, utan reflekterar istället över en situation som en del av oss disputerade befinner oss i, samt avser att peka ut några konsekvenser för forskningen med anledning av det: Vi är ett antal konstvetare idag som är anställda vid universitet / högskolor vilka antingen har väldigt små konstvetenskaplig miljöer, varvid forskningssammanhangen och de högre seminarierna, kanske även doktorandantagning, är helt avhängiga att vi hittar tvärvetenskapliga samarbeten inom lärosätet; eller är vi anställda vid sådana institutioner som faller utanför det inarbetade konstvetenskapliga nätverket, såsom de konstnärliga högskolorna och andra miljöer som idag anställer konstvetare men som inte bedriver undervisning på grund/avancerad/forskarnivå motsvarande ”vanlig” konstvetenskap (tex Konstfack, Malmö högskola eller Estetiska ämnen vid UmU). Det kan tyckas att vi konstvetare väl ändå har kontakt då kollegiet i Sverige är relativt litet, liksom det kan tyckas att det i grunden är positivt med den tvärvetenskapliga miljön. Vilket stämmer, men det finns också följder av att vi sprids åt andra håll än till de ”rena” konstvetenskapliga miljöerna (och här räknar jag in konstmuseerna).

Kravet på relevans gentemot samhällsutmaningar

Max Liljefors — 2024-04-03

Förväntan har ökat på att universiteten ska möta samhällsutmaningar som klimatkrisen, politisk polarisering, hot mot demokratin och ökad mental ohälsa. Hur bör konstvetenskapen förhålla sig till detta? Bör vi värna den nyfikenhetsstyrda forskningen? Bör vi anpassa vår forskning till kraven på samhällsrelevans? Eller bör vi utmana förståelsen av vad som är samhällsrelevant i ljuset av dagens kriser?

Quality Assurance of Application of AI and Machine Learning on Art and Cultural Heritage – Opportunities and Challenges for Future Art History

Jan von Bonsdorff — 2024-04-03

AI advancements enable new art-historical research tools, like OpenAI’s GPT-4 image-to-text function. Emerging cross-modal translation models can link texts, images, and more. Quality assurance in digitising art sources and training AI models is crucial. Concerns include source origin, content curation, presupposed image models, and potential cultural bias. It is essential for art historians to influence digitisation and AI data processes to ensure quality research when using AI-based tools.

Förslag till tema: AI-bilder, konst och kultur

Karin Wagner — 2024-04-03

Konstvetenskap i Finland idag: Undervisning, forskning, AI och den nationalistiska konstkanon

Marie-Sofie Lundström — 2024-04-03

Vårt paper inleds med en kort presentation av konstvetenskapens situation i Finland, som vi upplever att skiljer sig något från den svenska. Vi redogör för organisationen på både ett nationellt plan och lokalt vid Åbo Akademi, samt möjligheter till samarbete mellan de finska universiteten. Vi uppmuntrar även till diskussion om AI, dess relation till konstvetenskap och hur man i undervisningen kan utnyttja AI för kritisk granskning av konstens historia, både den finska, av tradition nationalistiskt färgade konstkanon och den internationella. Vilka metoder blir aktuella, och vilken förnyelse krävs av pedagogiken? Avslutningsvis ges en kort presentation av den på forskning baserade, kanonkritiska granskningen av Finlands konsthistoria, som (förhoppningsvis) publiceras i form av en bok 2025, även i svensk upplaga. I slutet av vårt paper hittas två bilagor som består av exempel på AI-genererad konstvetenskap.

Globala konsthistorier

Jessica Sjöholm Skrubbe — 2024-04-03