Generella kompetenser och forskningsanknytning i utbildningen - en akademisk slinga för dataloger

Författare

  • Braco Veletanlic Högskolan Kristianstad
  • Kamilla Klonowska Högskolan Kristianstad

DOI:

https://doi.org/10.15626/lld.201508

Abstract

Akademisk slinga är ett pedagogiskt begrepp som används vid Högskolan Kristianstad. Akademisk slinga har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp. Under 2014 genomgick kandidatprogrammet i datalogi (Datasystemutvecklingsprogrammet) vid Högskolan Kristianstad en rad förändringar. En av de viktigaste drivkrafterna bakom dessa förändringar var att skapa förutsättningar för en systematisk introduktion i ett vetenskapligt förhållningssätt och på detta sätt hjälpa studenterna att utveckla kunskap om ämnets vetenskapliga grund och förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor. Utbildningen skulle få en tydligare forskningsanknytning. Akademisk slinga, som i sin grundform syftar till att fokusera på generella kompetenser, sågs som ett möjligt verktyg för att uppnå detta mål. En systematisk utveckling av generella kompetenser ansåg vi kunna skapa viktiga förutsättningar för utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet vilket i sin tur skulle leda till att studenterna kunde tillgodogöra sig det ämnesspecifika och även uppnå utbildningens examensmål. Den akademiska slingan i datalogiprogramme tblev på så vis ett verktyg som skulle skapa en tydlig länk mellan det generella och det ämnesspecifika. För att möjliggöra detta definierades övergripande lärandemål och examinationsmoment för den akademiska slingan. Lämpliga kurser valdes ut och omarbetades avseende lärandemål och innehåll. Kursmoment som fokuserar på generella kompetenser och forskningsanknytning inkorporerades i dessa kurser med lärandemål och examinationsformer som haren tydlig relation till utbildningens övergripande lärandemål. Dessa kursmomen tutgjorde på detta vis ett tydligt, progressivt spår i utbildningen. En viktig punkt som den akademiska slingan fokuserar på är att ge studenterna möjlighet att tidigt i utbildningen bekanta sig med olika forsknings tema och forskningsprojekt. Moment med vetenskapsteori och vetenskaplig metod introduceras tidigt. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.

Statistik

Laddar statistik...

Referenser

Anderson, L.W. & Krathwohl, D.R. (2001). A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing: A Revision of Bloom’s Taxonomy of Educational Objectives. New York: Addison Wesley Longman.

Boughey, C. (2002). Naming students’ "problems": an analysis of language-related dis-courses at a South African University. Teaching in Higher Education 7(3), 295-307. https://doi.org/10.1080/13562510220144798

Brew, A. (2010). Imperatives and challenges in integrating teaching and research. Higher Education Research & Development 29 (2010) s 139-150. https://doi.org/10.1080/07294360903552451

Curry, P. & Sherry, R. (2004). The hidden value of higher education learning: transfera-ble skills and their importance for graduates of modern language programmes. Trans-ferable Skills Project Dublin City University

Gee, J. P. (1996). Social linguistics and literacies: Ideology in discourses (andra upplaga). London: Taylor & Francis.

Gee, J. P. (2005). An introduction to discourse analysis: Theory and method (andra up-plaga). London: Routledge.

Gibson, D. (2003) A Framework for Developing and Assessing Generic Capabilities in QUT Law Graduates. Business/Higher Education Round Table. April 2003. Tillgäng-lig: http://www.bhert.com/publications/newsletter/B-HERTNEWS16.pdf [2015-10-15]

Hager, P., Holland, S. & Beckett, D (2002) Enhancing the Learning and Employability of Graduates: The Role of Generic Skills. Business /Higher Education Round Table, B-HERT Position paper Nr 9.

Karlsson, L. & Lennvig, B. (2012). Akademiska former: parallella slingor om generella kompetenser. Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, 61-72. Kungliga Tekniska Högskola (KTH) 2012. Generella färdigheter och bildning, reflekt-ionsseminarium period 4 2011/2012. Tillgänglig http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1390/prosam10/seminarier/2012-period-4-generella-fardigheter/ [2015-10-15]

Laurillard, D. (2002). Rethinking university teaching. London: Routledge.

Lea, M., & Street, B. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172.

Säljö, R. & Södling, M. (2006). Utbildning på vetenskaplig grund - röster från fältet. Rapport 2006:46R. Stockholm: Högskoleverket.

Marshall, D., Conana, H., Maclons, R., Mark, H. & Volkwyn. T. (2011) Learning as ac-cessing a disciplinary discourse: Integrating academic literacy into introductory phys-ics through collaborative partnership. Across the Disciplines, 8(3). 2011, Tillgänglig: http://wac.colostate.edu/atd/clil/marshalletal.cfm [2015-10-15].

##submission.downloads##

Publicerad

2017-01-12

Nummer

Sektion

Papers