Hur mycket kan man egentligen prata om data-spel i en arbetsmarknadsinsats? Responsivt arbete med unga i en arbetsmarknadsinsats

Abstract

Ett starkt värde när man utformar insatser i socialt arbete är att vara responsiv för klienters egna erfarenheter, önskemål och behov. Men socialarbetare befinner sig även inom organisatoriska strukturer som begränsar möjligheterna att arbeta med klientens egen röst. Syftet med studien är att undersöka vilka responsiva strategier socialarbetare använder samt om och hur olika platser och arbetsformer möjliggör ett responsivt arbete i en arbetsmarknadsinsats. Den studerade organisationen kräver att socialarbetare arbetar med ungas egna mål och motiv å ena sidan, och arbetar med normer och tekniker som syftar till aktivering å andra sidan.

Fallstudien sker i en kommunal verksamhet i Sverige som arbetar med unga (17–29 år) som inte går i skola eller jobb (NEET). Genom etnografiska metoder (deltagande observationer och intervjuer) följs socialarbetare (n 10) i sitt dagliga arbete. Preliminära resultat visar att responsivt arbete är kontextuellt och finns i tre olika praktiker som innehåller formell praktik, aktivitetsbaserad praktik och informell praktik. I de två sistnämnda har unga en förmåga att mer ingående uttrycka vilka de är och visa andra sidor av sig själva, vilket gör att socialarbetare kan göra ett omfattande responsivt arbete. Resultaten indikerar också att socialarbetare i dessa tre praktiker använder tre olika responsiva strategier: övertalande, dialogisk och köp/sälj. Genom dessa olika strategier kan socialarbetare följa eller begränsa de ämnen som behandlas av ungdomar genom att koppla dem närmare till aktiveringsstandarder eller ungdomars livssituation.