Uppdrag familjehem: En explorativ studie om ingången i familjehemsföräldraskap och erfarenheter av familjehemsbildning

Abstract

Den här presentationen rör ett pågående forskningsprojekt som knyter an till utmaningar familjehemsvården står inför idag. För en stor del av Sveriges kommuner finns det svårigheter att rekrytera nya familjehem och ett bristande utbud på familjehem kan försvåra möjligheterna till att göra en god matchning mellan barn och familjehem (Pålsson, et al., 2023). En annan utmaning är att forskning visar att familjehemsplaceringar trots ambitionen att vara långvariga och utgöra en stabilitet i barns liv, ofta leder till sammanbrott där placeringen avbryts i förtid, där det inte är ovanligt att familjehemsföräldrarna avsäger sig uppdraget i förtid (Vinnerljung et al., 2017). Internationella studier visar att yngre och oerfarna familjehemsföräldrar tenderar att inte fortsätta med familjehemsuppdrag i samma utsträckning som erfarna familjehem (Gibbs & Wildfire, 2007). Det första året i ett familjehem har också pekats ut som kritisk i förhållande till risken för sammanbrott (Taylor & McQuillan, 2014). Samtidigt har få studier undersökt familjehemsföräldrars förberedelser inför familjehemsuppdraget och erfarenheter av första perioden med ett nytt barn i familjen (Lanigan & Burleson, 2017). En kunskapslucka har också kunnat identifieras avseende nya familjehemsföräldrars erfarenheter av att bli familjehem och hur de förhåller sig till rollen som familjehemsförälder.

Med bakgrund i dessa aktuella frågor riktar sig det pågående avhandlingsprojektet mot ingången i familjehemslivet och följer nya familjehemsföräldrar under det första året. Utgångspunkten är att utforska familjehemsbildning och avstamp tas i ett intresse för den första viktiga tiden och transitionen till att bli familjehem utifrån familjehemsföräldrars perspektiv. Avhandlingens delstudier undersöker 1) grundutbildning för familjehem, 2) familjehemsföräldrars förberedelser och upplevelser av placeringsprocessen, 3) familjehemsföräldrars erfarenheter och upplevelser av första tiden med ett placerat barn i hemmet och slutligen 4) hur familjehemsföräldrar förhåller sig till rollen som familjehemsförälder. Delstudierna följer kronologiskt på varandra in i familjehemslivet.

Kvalitativa metoder används för att undersöka familjehemsutbildning genom dokumentanalys av utbildningsmaterial samt deltagande observationer, dessutom genomförs intervjuer med familjehemsföräldrar från cirka 20 nya familjehem under två olika tidpunkter. Första intervjufasen sker kort efter placering och uppföljande intervjuer ett år senare. Med avhandlingens fokus på förberedelser, ingången i familjehemslivet och den första viktiga perioden kan en större förståelse erhållas kring transitionen till att bli familjehem. Således förväntas studierna bidra med betydelsefull kunskap relevant för arbetet med rekrytering och kvarhållandet av familjehem samt vidareutvecklingen av familjehemsvården.