Ungas möjlighetshorisonter och framtidsutsikter i socialt delade landsbygdssamhällen

Abstract

Många mindre orter på landsbygden har kommit att präglas av segregation (Delmos 2022), vilket kan påverka självbilden och uppfattningen om möjlighetshorisonter och framtidsutsikter hos unga som växer upp i sådana orter. I den här texten lägger vi särskilt fokus på vad unga uppfattar sig kunna vara och representera och i vilken utsträckning de uppfattar sig kunna eller känner sig hindrade att ta del av det lokala samhällets möjligheter till aktiv fritid, extrainkomster och framtidsutsikter. Individens möjlighetshorisonter formas i samspel mellan individen och hens sociala omgivning där framtidsplaner blir bedömda, värderade och i olika grad uppmuntrade av omgivningen som mer eller mindre passande, möjliga och önskvärda (jmf. S Areschoug 2022). Vi kommer att utforska hur lokala resurser och berättelser påverkar unga människors uppfattningar och erfarenheter av deras möjlighetshorisonter men också hur inkluderande nätverk och berättelser som utmanar de ökande effekterna av segregering kan främjas. Frågan som står i fokus är hur lokala berättelser inom socioekonomiskt segregerade samhällen formar unga människors uppfattningar och erfarenheter av deras möjlighetshorisonter och framtidsutsikter.

Vårt empiriska material består till huvuddel av intervjuer med unga, så väl individuella som gruppintervjuer. Vi använder oss också av så kallade ”walk and talks” och ungas fotodokumentation genom att låta unga fotografera miljöer baserat på frågor om platser som väcker känslor så som glädje, trygghet, kamratskap, ensamhet, maktlöshet och frustration/bitterhet. För att kontextualisera berättelserna använder vi oss också av offentligt statistiskt material kopplat till arbetsmarknad, utbildning och andra socioekonomiska faktorer eftersom ungas framtidsutsikter och möjligheter också påverkas av strukturella omständigheter (se exempelvis. L Svensson 2006).