Hem och (dis)kontinuitet: Familjehem för barn med migrationsbakgrund (HoMi)

##submission.downloads##

Författare

  • Elin Hultman Göteborgs universitet
  • Ingrid Höjer Göteborgs universitet
  • Åsa Söderqvist Forkby Linnéuniversitetet

Abstract

FN: s konvention om barnets rättigheter betonar vikten av att bedöma kontinuiteten i barnets uppfostran och barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund när barn placeras utanför hemmet (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (art 20). Det övergripande syftet med forskningsprojektet Hem och (dis)kontinuitet: Familjehem för barn med migrationsbakgrund (HoMi) som genomförs i Sverige och i Norge är att studera olika perspektiv och erfarenheter från socialarbetare, familjehemsföräldrar och placerade barn och unga med migrationsbakgrund, för att söka kunskap om vad som kan bidra till en god familjehemsvård för barn med migrationsbakgrund, anpassad efter placerade barns behov och familjehemmens förutsättningar.

Projektet omfattar 4 delstudier. 1)Nationella policy för familjehemsvård. 2) Matchning av barn med migrationsbakgrund och familjehem samt uppföljning av familjehemsplaceringar. 3) Hur barn med migrationsbakgrund och deras familjehem skapar ett ”hem” tillsammans. 4) Resultaten från delstudierna sammanställs för att undersöka betydelsen av nationell policy och beslutsfattande. Projektet är finansierat av Norges Forskningsråd och leds av forskare från Bergen (NORCE Research, Høgskulen på Vestlandet (HVL). I Sverige deltar forskare från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. I denna presentation redovisas resultat från delstudie 2 och 3.

I delstudie 2 har vi genomfört fokusgrupper med socialarbetare samt unga vuxna med migrationsbakgrund som har tidigare erfarenheter av placering i familjehem. Vi har också genomfört individuella intervjuer med socialarbetare. I denna presentation redovisas mer specifikt resultat från 7 fokusgrupper med socialarbetare (26 st) i Sverige och Norge och vilka övervägande de anser särskilt viktiga när de ska matcha barn med migrationsbakgrund och familjehem. Den komplexitet som omgärdar matchningen är i fokus.

I delstudie 3 har vi intervjuat familjehemsföräldrar och unga från sju familjehem i Sverige. Intervjuerna har genomförts vid två tillfällen med 6 – 12 månaders mellanrum. I vår presentation redovisas ungas och familjehemsföräldrarnas upplevelser och erfarenheter av hur språk, kultur och religion påverkar vardagslivet, och vad som bidrar till en känsla av tillhörighet och sammanhang – att kunna känna sig ”hemma”. Vi har också bett familjehemsföräldrar och unga att ta foton av platser som är sammankopplade med känslan av ”hem”.

Avslutningsvis vill vi lyfta frågor om vad de erfarenheter som socialarbetare, familjehem och placerade barn delar kan bidra med för att säkerställa att socialtjänstens familjehemsvård genomförs utifrån barns bästa.

##submission.downloads##

Publicerad

2024-09-16

Nummer

Sektion

14. Familjehemsvård: förutsättningar och relationer