Koncentrationssvårigheter: Strukturaspekter och åtgärdsperspektiv

Abstract

Föreliggande artikel redovisar resultaten från en studie av 193 elever med koncentrationssvårigheter från förskoleklass till grundskolans årskurs　6. Lärare har i en 4-gradig skala fått bedöma eleverna med avseende på 14 påståenden relaterade till deras koncentrationsförmåga samt fått ange vilka åtgärder de vidtagit från en lista med 10 olika förslag. Resultaten redovisas i form av strukturmodeller. Begreppet koncentrationssvårigheter beskrivs i form av latenta variabler.

›Meta-kognitiv förmåga› visar sig ha starkast relationer till de av lärarna bedömda påstå-endena följt av ›socioemotionell förmåga›, ›motorisk förmåga› respektive ›upp-märksamhetsförmåga›. På motsvarande sätt kan de olika åtgärderna beskrivas som socialmedicinska, psykosociala, organisatoriska eller specialpedagogiska. Kopplas svårigheterna till åtgärderna visar analysen att lärare använder sig av ett brett register av åtgärder beträffande svårigheter med anknytning till socioemotionell förmåga och uppmärksamhetsförmåga medan svårigheter relaterade till metakog-nitiv förmåga endast har samband med specialpedagogiska åtgärder. Problem kopplade till motorisk förmåga saknar i stort sett åtgärder från lärarnas sida.