Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga - och deras lösning!

Abstract

Det klassiska problemet då man skall bestämma ett urvalstests prognostiska validitet är att kriterieresultat finns tillgängliga enbart för dem som blivit antagna och dessa utgör givetvis ett positivt gallrat urval av samtliga sökande. Den beskurna variationen leder då till att sambandet mellan urvalstestet och kriteriet utgör en underskattning av den verkliga validiteten, det vill säga den som gäller för den totala sökandegruppen. När det gäller Högskoleprovet kompliceras bilden ytterligare av det faktum att urvalet till högre utbildning är kompensatorisk. Man antas antingen på grundval av provresultat eller på grundval av höga gymnasiebetyg. I artikeln demonstreras att ett sådant urvalsförfarande kan leda till att man finner betydande negativa samband mellan provresultat och framgång i den högre utbild-ningen bland de antagna trots att motsvarande samband inom hela sökandegruppen är starkt positivt. Med hjälp av simulerade data visas att man med en statistisk metod kallad »modellering av inkompletta data» kan erhålla mycket säkra skattningar av provets sanna prognosvärde.