Pedagogikforskarens uppgift i statliga utredningar

Abstract

Under hela efterkrigstiden har svenska pedagogikforskare med-verkat i och gjort betydelsefulla insatser i statliga utredningar inom utbildningsom-rådet. Med utgångspunkt i kritik av en nyligen publicerad rapport, »Samverkande styrning», från en departementsinitierad utredning diskuteras här den vetenskapligt legitimerade pedagogens uppgifter och möjliga förhållningssätt i dessa. Diskus-sionen förs med särskild hänsyn till att uppdrag och direktiv förändrats under de senaste decennierna. Från att tidigare mera haft en någorlunda väl avgränsad fråga att besvara skall utredningarna i dag mera bidra med att formulera problemet i det som synes vara ett problem. Detta betyder att problematisera och perspektivera direktivens frågor och sätta dem i sammanhang. Denna förändring är märkbar inte bara inom utbildningsområdet och ställer därmed det mera generella problemet om innebörden av forskares medverkan i statliga utredningar. Det är denna fråga som står i fokus för denna artikel.