Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat

Abstract

Pojkars begåvningsprofil mätt vid 18 års ålder i samband med mönstringen relateras till deras betyg från grundskolans Årskurs 9 och till deras val av linje i gymnasiet. Sambanden mellan begåvningsfaktorer och betygsfaktorer visade på ett förväntat mönster där den generella skolprestationen hade sitt största samband med generell begåvning, men också med verbal förmåga, en naturvetenskaplig/matematisk betygsfaktor hade samband med generell och spatial förmåga och en tredje betygsfaktor med inverkan på slöjd, bild och teknik hade ett högt samband med den spatiala faktorn. Resultaten i begåvningsfaktorer över 19 olika gymnasielinjer visade att pojkar tenderar att välja linje utifrån sin begåvningsprofil. Nivån i generell begåvning utgör basen för val av teoretisk eller praktisk inriktning. Oavsett på vilken nivå avseende generell begåvning linjens elever i medeltal ligger, återfinner man individerna med en verbalt dominerad profil i de verbalt inriktade linjerna och individer med en spatialt dominerad profil i de tekniska, gestaltande och praktiska inriktningarna. Individen tenderar således att välja en gymnasielinje vars ämnesinnehåll harmonierar med den egna kapacitetsprofilen och med utbildningsresultaten från grundskolan. Denna självselektion torde resultera i ytterligare differentiering mellan individer.