Att utveckla skolan: En fråga om att lyfta sig själv i håret - eller vad?

Abstract

I artikeln prövas det inte ovanliga påståendet att ingen förändring av skolan är möjlig om inte initiativet kommer från skolan själv. Påståendet relateras till institutionell teori (Douglass North och Mary Douglas) som framhåller institutionella normer i form av olika regler för umgänget men också som tankekategorier och delade värden. I detta perspektiv får det nämnda påståendet stöd: Man är sina minnen och upplevelser tillsammans med andra, t ex som lärare i skolan, och att genom yttre påtryckningar ändra sitt sätt att vara, som t ex lärare i skolan, blir närmast en omöjlighet. I artikeln hävdas emellertid, också utifrån institutionell och kommunikativ teori (Säljö), att förändring genom yttre påverkan är möjlig beroende på hur förändringen initieras. Begreppet förankring framhålls som centralt men inte som information utan som samtal om och reflektion över det nya i förhållande till de egna och traderade föreställningarna om t ex skolan och dess verksamhet.