Profilering och likformighet. Om pedagogikämnets innehåll vid sex svenska universitet 1975–2000

Abstract

Syftet med den här artikeln är att utifrån en kategorisering av kurslitteratur visa hur de pedagogiska institutionerna vid sex svenska universitet 1975–2000 navigerat för att möta allmänna strömningar inom samhällsvetenska-perna och för att vårda disciplinen pedagogik. Utgångspunkter för analysen har varit Hofstetters och Schneuwlys begrepp disciplinarisation. Kategoriseringen av det empiriska materialet har gjorts utifrån begrepp lånade dels från Dahllöfs Pedagogikens hus, dels utifrån en modell presenterad i HSFR:s utvärdering av den pedagogis-ka forskningen. För varje institution redovisas hur denna genomsnittligt utmärker sig för hela perioden samt hur utvecklingen gestaltat sig under vart och ett av åren. Analysen visar att linköpings- och lundainstitutionerna uppvisar stor känslighet för allmänna samhällsvetenskapliga strömningar medan institutionen i Stockholm ligger lägst härvidlag. Beträffande förändringar inom disciplinen pedagogik sker i Stockholm, Lund och Göteborg en rörelse över hela fältet mikro-, meso- och makronivå samt filosofi och vetenskapsteori. I Göteborg betonas dock makronivån medan Uppsala fokuserar på mesonivån. Umeå och Linköping är mer orörliga men samti-digt mer enhetliga i sin inriktning mot mikro-meso.