Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp

Abstract

Artikeln handlar om social mediering i en skolpraktik där barn återkommande engageras i undervisande aktiviteter. Syftet är att undersöka hur barn görs till medierande aktörer för elevgruppens lärande. En videoinspelad aktivitet från en blandad förskoleklass och årskurs ett i vilken en pojke på uppdrag av en pedagog berättar för några andra barn om hur de ska genomföra en skoluppgift utgör empiriskt underlag för studien. En samtalsanalytisk ansats används för att utforska de kommunikativa, materiella och visuella resurser som deltagarna drar nytta av för att etablera och upprätthålla ett barn som medpedagog. Genom epistemiska positioneringar konstitueras pojken som en länk mellan pedagog och elevgrupp där han ibland är pedagogens hjälpare, ibland ett av barnen i gruppen. Barnen blir genom deltagande i den här och liknande aktiviteter del av en lokal institutionell kultur där gränser mellan experter och noviser är uppluckrade och där klasskamraterna utgör en resurs till vilken man kan och ska vända sig för att få hjälp.