Jazzklass. Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution

Abstract

I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildnings- institutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002 för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om de fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler på musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.