Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet:

maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version

Författare

  • Ninni Wahlström Linnéuniversitetet

DOI:

https://doi.org/10.15626/pfs27.02.01

Abstract

I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. När den så kallade Maktutredningen presenterade sitt betänkande för trettio år sedan hänvisade utredningen till resultat i en medborgarundersökning som presenterades av utredningen 1989. Medborgarundersökningen visade att skolan var den institution i samhället som medborgarna stod mest maktlösa inför. Nu har medborgarstudiens frågor återupprepats i en enkätundersökning som genomfördes 2020, här kallad skolundersökningen 2020. I artikeln redovisas och analyseras resultaten från de båda undersökningarna från 1989 respektive 2020. Den enskilt största förändringen mellan de båda mätningarna gäller vårdnadshavares uppfattning om möjligheterna att byta skola. Denna möjlighet, som uppfattas som relativt stor 2020, har dock inte lett till ökad möjlighet att påverka den egna skolans verksamhet och inte heller till ökad nöjdhet med skolan. Den undersökning av medborgares påverkansmöjligheter som Maktutredningen genomförde kan ifrågasättas angående på vilket sätt olika institutioner jämförs med varandra och vilka faktorer som är rimliga för enskilda att förväntas påverka. I artikeln argumenteras för att det är tveksamt att använda vårdnadshavares möjlighet att påverka undervisningen som ett mått på medborgares generella möjligheter att påverka skolan. Undervisningens innehåll och utformning är en fråga som kräver ett ansvarstagande från politisk och professionell nivå eftersom den berör fler än det egna barnet.

Statistik

Laddar statistik...

Downloads

Publicerad

2021-12-20