Kunskap genom rap: Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism

Abstract

I fokus för denna artikel står tre rappare som i sina respektive verksamheter använder hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism. Forskningsfrågan formulerades: Hur talar rappare om hiphop, sin verksamhet och om lärande med utgångspunkt i begreppen musikaliskt hantverk, pedagogik och aktivism? Individuella intervjuer har genomförts med de tre rapparna. Intervjuerna var närmast ostrukturerade och kan betraktas som fria samtal även om samtalen fokuserade på lärande och hiphop. I den kvalitativa analysen framträder hur rapparna talar om hiphop som politiskt verktyg, om marginalisering och utanförskap, om hur de gör sig själva till röster för samhällets svagare grupper och om kunskapens kraft. Folkbildningens dubbla funktion synliggörs i rapparnas tal om sina respektive verksamheter. Ett radikalt bildningsideal med emancipatorisk målsättning framträder där rapparna kämpar för att marginaliserade grupper ska kunna höja sina röster och förändra sina respektive livssituationer. Samtidigt framträder konturerna av ett patriarkalt bildningsideal, där människor görs till objekt. De tre rapparna ansluter sig här till en tradition där folkbildning innebär att förkunna »den goda smaken» vilket blir synonymt med den goda hiphopen. Dessa folkbildande rappare framstår således både som kulturradikala och kulturkonservativa i sitt tal om den folkbildande verksamheten.