Från bildning till kvalitet? Om diskursiva förskjutningar i svenskt läroplansarbete

Abstract

Mot bakgrund av pågående arbete med att ta fram en ny läroplan för grundskolan syftar föreliggande text till att lyfta fram och problematisera grund-läggande frågeställningar kring skolans styrning och innehåll utifrån ett kritiskt dis-kursteoretiskt perspektiv. Detta görs utifrån en jämförande läsning av Läroplans-kommitténs betänkande Skola för bildning, som låg till grund för Lpo 94, och »Ut-redningen om mål och uppföljning i grundskolans» betänkande Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan som får en jämförbar roll inför framtagandet av en ny läroplan för den obligatoriska skolan. Läsningen visar på en rad olika skillnader i de bärande tankegångarna mellan betänkandena. Samtidigt som Tydliga mål och kun-skapskrav syftar till att stärka den målstyrda skolan finns också en uttalad ambition att stärka statens kontroll över skolans pedagogiska arbete. I artikeln argumenteras för att den sammansatta hållning gällande skolans styrning som »Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan» presenterar, försvårar det kunskapsbildande arbete som tidigare tjänat som pedagogiskt ideal liksom det också bidrar till ökad dränering av läraryrkets legitimitet.»