Utlandsfödda svenska elever i ett engelsktalande land – translanguaging och skriftlig språkutveckling

Författare

  • Regina Harkin Göteborgs Universitet

Abstract

På grund av globalisering och ökad migration befinner sig alltfler människor i en situation där deras barn lär sig sitt förstaspråk/modersmål i ett land där ett annat språk är majoritetsspråk. Ett exempel är elever som deltar i modersmålsundervisning i Sverige. Ett annat exempel är utlandsfödda svenska barn som deltar i en skolform som benämns kompletterande svenskundervisning i utlandet (Skolverket, 2023). De senare tillhör en relativt obeforskad grupp och är fokus för de två studier som presenteras i föredraget. Ur ett flerspråkighetsperspektiv har forskning om modersmålsundervisning och kompletterande språkundervisning mycket gemensamt. Båda berör elever som försöker uppehålla och utveckla sina modersmål. Den ena studien (Harkin, 2019) utgår från ett sociokulturellt perspektiv och utforskar sex flerspråkiga gymnasieelevers användning av translanguaging (García & Wei, 2014) som pedagogiskt verktyg för djupare förståelse av svenska texter. Genom ljudinspelade grupparbeten, dokumentanalys och fokusgruppintervjuer undersöktes elevernas användning av sina två förstaspråk, svenska och engelska. I den andra studien (Harkin, 2022) genomfördes s k frekvensanalys av 25 elevtexter. Syftet var att undersöka hur två elever utvecklade vissa grammatiska språkdrag i sitt svenska skriftspråk under två år och fem månader. Eleverna var elva respektive tolv år gamla vid studiens början och hade svenska och engelska som förstaspråk. Studien bekräftar teorier om inlärarspråk gällande variabilitet och icke-linjäritet samt crosslinguistic influence. Ett exempel på det senare är att eleverna verkade föredra perifrastisk passiv framför morfologisk vilket är intressant eftersom den morfologiska är vanligare i svenskan (Nyqvist & Lindström Tiedemann 2021:50).

Statistik

Laddar statistik...

##submission.downloads##

Publicerad

2023-06-15