Satsschemat som skrivutvecklande redskap – en modell för utveckling av ett bärkraftigt svenskt skriftspråk

Abstract

Likvärdighetsperspektivet i svensk skola innebär att också redan starka skribenter ska få hjälp att skriva (ännu) bättre texter. Ett mål för starka skribenter är att öka informationstätheten i sina texter, vilket kräver en mer komplex meningsstruktur som i sin tur resulterar i ett mer abstrakt språk.

Ett konkret tillvägagångssätt för skrivutvecklingsarbete med starka elever är att utgå från det gemensamma satsschemat. Modellen utvecklades ursprungligen för arbete med yngre eller svagare skribenter (Lundin 2015, 2017, 2019) men har genom intervjuer med yrkesverksamma svensklärare runtom i Sverige vidareutvecklats för arbete med starka skribenter (Lundin 2023). Det gemensamma satsschemat illustrerar grafiskt hur informationen i en sats är och kan vara strukturerad (efter Platzack 1987).

Arbetssättet kan illustreras med exempelmeningarna på de tre första raderna i satsschemat, som kan komprimeras till en betydligt mer informationstät text på den fjärde.

Fundament

Typplats

N1

A1

V

N2

A2

Många

kämpar

<–

för att mangroveområdena ska bevaras,

(och) många

kämpar

<–

även

för att upprätta lagar som skyddar miljön.

Denna kamp

är

<–

naturligtvis

viktig

för miljön och miljöarbetet.

Kampen för bevarandet av mangroveområdena och även för…

är

<–

naturligtvis

viktig

för miljön och miljöarbetet.

Utöver förtätad information och höjd abstraktionsnivå är informationen genom placeringen i fundamentet förskjuten till vänster i satsen. Härmed öppnas genom en form av rekursivitet på nytt möjligheten att utveckla meningen med ny information i A2: fraser och satser byggs ut såväl linjärt som hierarkiskt för att sedan komprimeras och förtätas och därmed möjliggöra att meningarna åter blir utvecklings- och byggbara.