Polisens medborgardialog i sociala medier – en studie av retoriskt medborgarskap på myndighetens Facebook och Instagram

Abstract

Polisen hör till de myndigheter som har gjort stora satsningar på att synliggöra sitt arbete via sociala medier. Genom närvaron i sociala medier vill man uttryckligen ”öka dialogen med allmänheten genom att vara synliga och tillgängliga där många människor är” (Polisen 2021). Tidigare internationell forskning (t.ex. Grimmelikhuijsen & Meijer 2015; Crump 2011) visar att rättsvårdande myndigheter huvudsakligen använder sociala medier monologiskt. Man ger information snarare än använder sociala medier för att föra en medborgardialog i frågor om till exempel brottsförebyggande åtgärder.

Föredraget redogör för resultaten av en studie av medborgardialog på den svenska Polisens nationella Facebook och Instagram (Skoglund & Goodwin u.u.).[1] Studien har genomförts inom den tvärvetenskapliga kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati, där forskare och praktiker samverkar för att belysa frågor om t.ex. medborgares yttrandefrihet i förhållande till maktbärande institutioner. Syftet är att kartlägga och diskutera vilket retoriskt medborgarskap (se t.ex. Kock & Villadsen; Seljeseth 2021) som framträder i kommentarsfälten på Polisens medieplattformar.  Retoriskt medborgarskap ska här förstås ”som en roll vi kan inta eller få oss tilldelad i relation till myndigheterna genom det sätt myndigheter bemöter oss på” (Seljeseth 2020:32, min översättning).

[1] Polisen skrivs med stort P eftersom det är namnet på myndigheten som åsyftas här, dvs. inte polisen som yrkeskår eller polisen på regional nivå.