Förstärkning och nedtoning – språkliga val i Folkhälsomyndighetens presskonferenser under pandemin 2020–2021

Abstract

Under Covid-19-pandemin var det Folkhälsomyndighetens (FHM) uppgift att informera allmänheten om pandemins konsekvenser för individ och samhälle. Detta ställde stora krav på hållbara språkliga val av FHM:s representanter i de återkommande presskonferenserna, där merparten av tiden ägnades åt att besvara närvarande journalisters frågor. FHM måste uttrycka sig tillräckligt vagt för att inte säga eller lova för mycket och tillräckligt säkert för att inge förtroende.

Syftet med denna undersökning är att studera FHM:s språkliga val med fokus på nedtonande och förstärkande ord och uttryck i uttalanden om dödstal och munskydd, två teman som var frekventa under presskonferenserna (Westum & Byrman, 2023). Vi tar vår utgångspunkt i följande forskningsfrågor:

1.  Vilka nedtonade intryck använder FHM när de talar om dödstal och munskydd och hur används dessa?
2. Vilka förstärkande uttryck använder FHM när de talar om dödstal och munskydd och hur används dessa?

Materialet utgörs av ett urval av presskonferenser där alla språkliga utryck som i sin kontext kan betraktas som nedtonande eller förstärkande har excerperats. Analysen anknyter till genreteori och diskursanalys (t.ex. Swales 1990; Ekström & Eriksson 2018; Wodak 2021), men den mest tongivande teoretiska utgångspunkten finns teorier om hedging (Lakoff, 1972; Holmes 1994; Hyland 2010; Malmström 2015). Analysen visar att såväl förstärkningar som nedtoningar görs dels i en epistemisk kontext, dels i relationell, men att gränsdragningen däremellan är suddig.