Lika barn leka bäst? En explorativ studie av sex gymnasielärares syn på nivågruppering i matematik

Abstract

Det faktum att elever är olika föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder i skolan. En sådan åtgärd är att placera elever som antas ha samma behov och förutsättningar i samma undervisningsgrupp. Även om eleverna i gymnasieskolan genom programstrukturen sorteras efter bland annat tidigare prestationer i skolan, så är det inte ovanligt att lärare gör ytterligare grupperingar av elever. Detta gäller i synnerhet matematik, som är det ämne där förväntningarna på nivågruppering som ett sätt att möta elevernas olikheter tycks vara som störst. Den studie som redovisas här handlar om matematiklärarna vid en gymnasieskola och avser att spegla variationen i uttryckta föreställningar om elevers olikheter och nivågruppering. Studien bygger på intervjuer med sex matematiklärare.