Vad blev det av Gy2011 reformens intentioner för yrkesutbildning?

Med Barn- och fritidsprogrammet som exempel

Nyckelord: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslärare, Barn- och fritidsprogrammet

Abstract

Med utgångspunkt i tre studiers resultat handlar denna essä om utvecklingen av ett gymnasialt yrkesprogram, Barn- och fritidsprogrammet. Frågan är hur gymnasiereformens (Gy2011) intentioner om ökat samarbete med arbetsplatser i syfte att uppnå en yrkesmässig spetskompetens har förverkligats i lokala kontexter. Bf-lärares uppdrag har diversifierats genom Gy2011. För det första har yrkeslärares fokus flyttats från skolan och arbetet med eleverna där, till att även omfatta introduktion och ”fjärrstyrning” av handledare på arbetsplatsen. För det andra innefattar uppdraget att anpassa programmet till branschspecifika villkor som i sak inte nödvändigtvis erbjuder reella möjligheter till samarbete mellan skola och arbetsliv. Slutligen behöver yrkeslärarna också hantera svårigheten med att integrera det yrkesspecifika med det programgemensamma. Tre avgränsade och Bf-programspecifika utvecklingsområden som resultat av hur Gy2011 intentioner har fallit ut i förändrade praktiker har därmed identifierats. Utmaningen för yrkeslärarna handlar därför dels om att samordna handlingar i ett nät där andra aktörer ingår, t ex för yrkesutgången personlig tränare och väktare, dels att hantera strukturella problem med elevers tillgång till specialiserat kunnande.

Metrics

Metrics laddar

Författarbiografier

Martina Wyszynska Johansson, Fil dr., Göteborgs universitet

Jag arbetar som lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Ellinor Dyne, Fil lic.

Utvecklingsledare för Utbildningsförvaltningen i Göteborg/Område Stadsgemensamt.

Åsa Mårtensson, Fil lic., Linköpings universitet

Jag jobbar på Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande IBL, avdelningen för vuxnas lärande.

Publicerad
2020-04-24