I val(o)frihetens spår: Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer

Abstract

Under de två senaste decennierna har en serie av reformer genomförts vilka dramatiskt förändrat det svenska utbildningssystemet. Följande artikel analyserar motiv till och konsekvenser av två huvudlinjer i dessa reformer, närmare bestämt decentralisering och valfrihet. Analysen ger vid handen att skolan allt mer kommit att fungera som en individuell språngbräda, snarare än som ett fördelningspolitiskt verktyg. Principen om jämlikhet har gradvis ersatts av principen om likvärdighet. Skolans villkor tenderar allt mer att dikteras av eller underordnas arbetsmarknadens villkor, krav och förväntningar. Den ideale medborgare som framträder i senare års svenska utbildningspolitik framstår, sammantaget, som ett aktivt, självmedvetet och ansvarstagande subjekt, ett subjekt som sätter sig själv i förgrunden, som kontinuerligt uppdaterar sina kvalifikationer och lär sig att göra välgrundade, självständiga val.