Kvalitetsuppfattningar om utbildningsvetenskap: En intervjustudie

Abstract

För ett antal år sedan slogs de svenska statliga forskningsråden ihop till ett enda och fyra vetenskapsområden skapades, vilket uppgavs underlätta den statliga styrningen av forskningen. Samtidigt bildades inom Vetenskapsrådet en Utbildningsvetenskaplig Kommitté (UVK) som var tänkt att stärka den pedagogiska forskningen. Konstruktionen av ett nytt utbildningsvetenskapligt vetenskapsområde möjliggjorde att många discipliner kunde söka medel från UVK förutom från pedagogik, vilket vållat missnöje bland många pedagogiska forskare. Då omvandlingarna kan tänkas stärka det statliga inflytandet över den pedagogiska forskningen har begreppet transepistemisk arena använts som bakgrund för en intervjustudie av kommittémedlemmar i UVK och pedagogiska forskare. Frågeställningen var om det fanns skillnader i vetenskapssyn hos de berörda beroende på position i forskningssystemen. Samtidigt ställdes frågor om den generella utvecklingen av forskningen, vilken ofta uttrycks i termer av Mode 2 eller Triple Helix. Nästan alla intervjuade menade att dessa termer inte gällde pedagogisk forskning då denna sedan länge var inordnad i praktisk tillämpning. De klassiska forskningsidealen om relativ autonomi i förhållande till uppdragsgivare och forskarens roll som samhällskritiker var ändå överraskande starka. Enstaka personer gav dessutom uttryck för misstankar om nepotism och oegentligheter i anslagstilldelningen.