Vilja och framtid i frågor kring utbildningsval

Abstract

Denna artikel belyser hur gymnasieelevers val av framtida yrkes- och studievägar inom ett fordons- och ett samhällsvetenskapsprogram sker utifrån skilda förutsättningar. Med hjälp av begreppet viljeformation visas hur elevers uttryck för viljor inför framtiden interagerar med institutionella villkor inom de båda skolmiljöerna. Genom intervjuer med elever, lärare, rektorer och studievägledare framgår hur strukturella förutsättningar i skolmiljöerna påverkar viljeformationer att antingen formas kollektivt (fordonsprogrammet), eller sporra individuella överväganden (samhällsvetenskapsprogrammet). Begreppet viljeformation baserar sig på Pierre Bourdieus begrepp habitus, här ett specifikt skolhabitus, liksom på Margaret Archers betoning på hur inre angelägenheter och överläggningar formas av strukturella villkor. Beroende på hur olika skolhabitus skapas i de båda skolmiljöerna blir olika praktiker giltiga och meningsfulla, vilket ger olika förutsättningar för elevers reflexiva handlande. Till skillnad mot »rational choice»-perspektivet på aktörers vilja, som given och hierakiskt ordnad, visar resultatet i den här undersökningen att viljeformationer i skolmiljö snarare är att betrakta som en indikation på elevers skiftande förmåga att hantera mikropolitiska strategier i skolan.