En prövningens tid. Om det nationella provet i svenska i Skolår 5

Abstract

Stephen J. Ball har under senare tid diskuterat hur olika testprak-tiker kommit att dominera utbildningsdiskursen globalt och nationellt. På policy-nivå lyfts ofta de nationella proven fram som lösningen på många problem och har många olika syften. Proven skall fungera både diagnostiskt på individnivå, och ut-värdera måluppfyllelsen på nationell nivå. Dessutom skall de utgöra en kvalitetsindi-kator på skolnivå. I praktiken blir testerna en viktig del av ett kontrollsystem som reglerar hur tiden i skolan används och vad som blir innehållet i undervisningen. Testerna ingår i en »culture of performativity» som dominerar utbildningssystemet. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt visas hur denna kultur kommer till uttryck i vardagen i en svensk skolklass i år 5, när en del av det nationella provet i svenska genomförs. Studien är också policyetnografisk i det att intresset riktas mot hur poli-tiska mål och intentioner omsätts i skolans praktik. Läraren som iscensätter provet har ett ambivalent förhållningssätt till proven, men hon förbereder sig noggrant och hoppas att det skall gå bra för eleverna, samtidigt som hon ifrågasätter poängen med att genomföra proven. Under provsituationen har eleverna ett distanserat förhåll-ningssätt men uppträder som om de verkligen gjort provet då läraren frågar dem. Testningen får effekten att lärare och elever handlar som om testet var ett relevant och objektivt mått på elevernas kunskaper.