En plats för uppmärksamhet

Abstract

I denna artikel undersöker jag hur uppmärksamhet kan förstås som ett undervisningsfenomen som kan skapas, formas och delas i undervisningens praktik. Artikeln tar avstamp i ett radikalt relationellt perspektiv på pedagogik och kan ses som ett bidrag till en etablerad pedagogisk-filosofisk diskussion om uppmärksamhet som relationellt fenomen. Den förståelse för uppmärksamhet som skrivs fram i artikeln bygger på en läsning av Lars Løvlies diskussioner om platsens pedagogik och pedagogisk takt. Utifrån denna läsning visar jag hur dessa diskussioner kan bidra till en fördjupad förståelse för de pedagogiska grundprinciperna bildsamhet och uppfordran till självverksamhet, främst med avseende på uppmärksamhet som en grundläggande pedagogisk relation, så som den kommer till uttryck i undervisningens praktik.