Klimatflyktingar – här och nu, eller där och då?

Abstract

Enligt IPCC:s senaste klimatrapport kommer var tionde människa i världen att vara klimatflyktning 2050. Krisen är ett högaktuellt problem som sannolikt kräver omfattande beredskap. Hur svensk media skildrar denna kris kommer att få stor påverkan på hur allmänheten ser på och ställer sig till klimatflyktingar, och därmed på det hållbara Sverige. Denna studie fokuserar på hur klimatflyktingkrisen förankras i tid och rum i svensk media, och undersöker i vilken utsträckning krisen hålls på avstånd i medierapporteringen. Studien baserar sig på en grammatiskt grundad textanalys av svenska medietexter som återger IPCC:s rapport om klimatförändringar från 2022. Vi utgår från antagandet att de grammatiska val som görs i dessa texter i fråga om exempelvis tempusbruk och tidsuttryck positionerar texterna, dels i förhållande till den ursprungliga rapporten, dels i relation till Sverige och övriga världen. Centralt i denna studie blir därmed att jämföra den mediala rapporteringen med den vetenskapliga framställningen av klimatkrisen. Vår studie är inspirerad av Bailey, Giangola & Boykoff (2014), som på ett liknande sätt utgår från hur grammatiska val formar rapporteringen om en tidigare IPCC-rapport med avseende på modalitet. De konstaterar en hög frekvens av osäkerhetsmarkörer, vilket kan förstås som ett slags distans mellan medierapportering och vetenskapliga rön. På motsvarande sätt kan tempusbruk och valet av tidsuttryck användas för att skjuta problematiken bort från dagens Sverige.