Hållbar hantering av namn i inlärartexter

Abstract

Hållbar forskning inom språkvetenskap innebär ett behov att pseudonymisera mer data så att vi kan dela forskningsdata med varandra. Anonym bedömning har också blivit vanligare men görs ofta i form av att namnet på skribenten plockas bort och då är det frågan hur pass man kan säga att det skett en anonymisering av språkliga uppsatser eftersom skribenter ofta skriver om sig själva i språkämnen vilket gör att pseudonymisering av själva texten behövs.  

Inom språkvetenskap forskar vi om språkliga data och även uppgifter som pseudonymiseras innehåller språklig information och ändringar av dem ändrar alltid datan. Exakt hur mycket namn och pseudonymisering påverkar texter och bedömning är ännu oklart. Aldrin (2017) visade viss negativ effekt på bedömningen när ett etniskt markerat namn användes i en svensk text inom svenskämnet (L1) på högstadiet i Sverige där texten med etniskt markerat namn kommenterades mer negativt gällande språkfärdighet och skrivteknik än texterna med två etniskt omarkerade namn. 

Våra data innehåller en annan problematik, nämligen ortnamn som har finskt och svenskt alternativ, Helsinki och Helsingfors. I våra data från studentskrivningar i medellång svenska (L2) finns det en tydlig relation mellan studentexamensbetyget och användningen av svenska eller finska ortnamn.  Syftet med vår presentation är att diskutera svårigheter kopplade till pseudonymisering av inlärartexter i svenska som andraspråk speciellt ur ett finskt perspektiv. Vi identifierar viktiga frågor som behöver utredas vidare och presenterar preliminära resultat.