Pronomenval i skolan

Abstract

För en ung människa är det viktigt att bli sedd och respekterad som den är. Unga transpersoner möter många svårigheter och utmaningar, och en av dom är att få omgivningen att använda rätt pronomen. Ett uppmärksammat fall är DO-anmälan mot skolan där en lärare av religiösa skäl vägrade att kalla en elev för “hen”.  Forskning har också visat att många unga transpersoner möter olika typer av motstånd i skolan (Schmitt 2022). Men vi vet för lite om vilken roll pronomenvalen spelar i detta, och vi vet ännu mindre om hur lärarna upplever och hanterar elevernas pronomenval.

Jag har därför gjort en enkät- och intervjustudie av hur lärare hanterar elevers pronomenval i den svenska skolan i dag. Jag har analyserat materialet med hjälp av begrepp som alliering (Broido 2000), cisnormativitet (Serano 2007), administrativt våld (Spade 2015) och diskursivt arbete (Milles 2020).

Studien visar att många skolor saknar gemensamma riktlinjer men att pronomenvalen numera sällan leder till öppna konflikter. Lärarna kan grovt delas in i tre grupper: dom allierade, dom och dom skeptiska. Vilken lärare eleven har påverkar hens möjligheter att byta pronomen. Dom allierade lärarna tar på sig att stötta försiktiga och skeptiska lärare, ibland tillsammans med engagerade eller berörda elever. Andra faktorer som kan påverka är exempelvis klassrumskultur och administrativa villkor. Jag kommer avsluta föredraget med att diskutera vilka utmaningar skolan har för att skapa en inkluderande skola för alla.