Människor svarar djur – mänskliga responser på icke-mänskliga djurs läten

Abstract

Människor som lever tillsammans med husdjur behandlar dem ofta som familjemedlemmar och som tänkande subjekt med egna tankar och känslor, och anstränger sig därmed för att försöka förstå sina ickemänskliga djur (Norrthon & Nilsson, insänt manus).

I en videokorpus som består av tolv timmars vardagliga interaktioner med människor, hästar, hundar och en katt har vi undersökt hur människor gör för att förstå sina djurvänner, och bl.a. hur de hanterar gnäggningar, hundgnäll och jamanden som meningsbärande kommunikativa handlingar. Den här presentationen fokuserar på hur människor besvarar djurs läten (se även Cornips 2022, Harjunpää 2022).

Givetvis reagerar inte människor bara på ljud, utan också på en rad förkroppsligade handlingar som djuren utför. Därför använder vi oss av multimodal interaktionsanalys (Mondada 2019) för att förstå vad människor reagerar på. I materialet svarar människor på djurs läten genom en upprepning av ljudet, olika förkroppsligade handlingar och/eller verbaliseringar av ljudets innebörd (t.ex. åh är du hungrig?). I presentationen visar vi att responser på djurläten har flera funktioner: att signalera till andra människor att man noterat ett ljud, att svara djuret att det är hört och sett, att sätta ord på lätets betydelse, liksom att kognitivt processa ljud man tidigare aldrig använt eller hört. 

Det verkar i vårt material som om mänskliga responser på djurs läten är en viktig del i familjeskapande processer mellan människor och djur. Dessutom tycks de ha en central betydelse i människors ansträngningar att förstå djur.