Språkvetenskap i skolan

Abstract

Språkvetenskapliga kunskaper om språk utgör en underbeforskad del av skolämnet svenska (Holmberg & Nordenstam, 2016). I mitt avhandlingsprojekt undersöks hur ämnesområden med fokus på kunskaper om språk (exempelvis grammatik, sociolingvistik och språkhistoria) legitimeras i styrdokument och offentligt förda diskussioner om gymnasieskolans svenskämne. I projektet anläggs ett diakront perspektiv, och det empiriska materialet består huvudsakligen av kursplaner och anvisningar från hela 1900-talet fram till idag samt texter publicerade i Svensklärarföreningens (tidigare Modersmålslärarnas förening) årsskrift och tidskriften Svenskläraren (tidigare Vårt modersmål) under samma period. Undersökningen är diskurshistorisk (Reisigl & Wodak, 2016) och hämtar diskursanalytiska redskap från van Leeuwens (2008) legitimeringsanalys. Att det empiriska materialet spänner över drygt ett sekel gör det möjligt att visa på såväl synkron som diakron variation i diskursiva konstruktioner av skolämnet, liksom variation i relationen mellan skolämnet svenska och akademiska discipliner (framför allt svenska språket/nordiska språk). Studien visar att det förekommer diakron variation i fråga om vad som ska behandlas i undervisningen. Även vad gäller ämnesområden och stoff som under hela den undersökta perioden utgör en stabil del av ämnet (till exempel språkhistoria) förekommer dock såväl synkron som diakron variation i fråga om hur ämnesinnehållet legitimeras och delegitimeras.