Varietetens betydelse för valet av konstruktion vid bitransitiva verb: En korpusstudie av sverigesvensk och finlandssvensk tidningstext

Abstract

En välbelagd skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska är att prepositionen åt tenderar att användas betydligt flitigare i finlandssvenskan. Detta gäller inte minst vid (potentiellt) bitransi­tiva verb som ge och köpa, där finlandssvenskan föredrar konstruktion med åt (ge ngt åt ngn; köpa ngt åt ngn) medan sverigesvenskan istället använder sig av konstruktion med prepositionen till (ge ngt till ngn; köpa ngt till ngn) eller konstruktion med två objekt (ge ngt ngt; köpa ngn ngt) (Silén, 2008a; b). Valet av konstruktion verkar i finlandssvenskan också vara något mindre starkt kopp­lat till faktorer som har att göra med objektsargumentens prominens, medan det i sverige­sven­skan finns en något tydligare tendens att använda konstruktion med preposition framför allt när det direkta objektet är pronominellt och/eller definit (Jag gav den till en granne) (jfr Silén, 2008b).

I mitt föredrag presenterar jag en undersökning som, med hjälp av logistisk re­gres­sions­ana­lys, blottlägger de faktorer som påverkar valet av konstruk­tion vid bitransitiva verb, med fokus på hur stor inverkan varietet (sverigesvenska visavi finlandssvenska) har på valet av konstruktion. Även om tidigare forskning har visat att det finns en skillnad mellan de två varieteterna är det inte klar­lagt hur stor inverkan varieteten har jämfört med andra faktorer som också inverkar på konstruk­tionsvalet, såsom objektsargumentens längd och definithet (se Valdeson, 2017). Materialet, som är hämtat från Språkbanken, utgörs av modern tidningstext, där sverigesvenska representeras av korpusen GP 2013 (ca 17 miljoner löpord) och finlandssvenska av samtliga tillgängliga fin­lands­svenska tidningskorpusar från 2010-talet (totalt ca 20 miljoner löpord).