Att legitimera nationella prov i Sverige och Norge - En fråga om profession och tradition

Abstract

Artikeln utforskar utvecklingen av nationella bedomningsinstrument, sa som nationella prov, i svensk och norsk grund- och gymnasieskola. Fokus riktas mot hur tva annars jamforbara lander har hanterat reformering av sina bedomningssystem pa olika satt. Nationella bedomningsinstrument utvecklas och forandras over tid och artikeln knyter dessa forandringar av funktion och syfte till konflikter mellan aktorer sa som ambetsman, forskare och larare. Fragan om legitimitet ar har helt central. Vi identifierar hur matbarhet och anvandbarhet blir ifragasatt i professionskamper om betyg, prov och bedomning. Historiskt sett har en okad tonvikt pa att anvanda data fran skolans bedomningar en ”output”-orienterad styrning av utbildningssystemet ofta lett till att de nationella bedomningsinstrumentens legitimitet utmanas. Bedomningsinstrumentens sviktande legitimitet kan ta sig olika uttryck fran tid till annan, och hanteras av staten pa olika satt. Vi menar det nuvarande intresset for formativ bedomning, bade hos svenska och norska myndigheter, delvis bottnar i ett behov att fa legitimitet ocksa for statens mer summativa bedomningsinstrument.