Individuella utvecklingsplaner - en bedömningspraktik i tiden

Abstract

Individuella utvecklingsplaner (IUP) har funnits i den svenska skolan sedan 2006. Vid införandet var de utbildningspolitiska intentionerna ökad måluppfyllelse, delaktighet och likvärdighet. Syftet med denna artikel är att diskutera både möjligheter och risker som skolan ställs inför när det gäller bedömningspraktik. Med utgångspunkt i ett empiriskt material bestående av IUP med skriftliga omdömen analyseras olika styrnings- och makttekniker som kommer till uttryck i dokumenten utifrån Foucaults begrepp ”governmentality”. Begreppet ”formativ bedömning” diskuteras i relation till Foucaults begrepp och resultatet visar att den formativa bedömningen till sin karaktär innehåller inslag av makt- och styrningstekniker. Det framkommer ett brett register av självteknologier och pedagogiska interventioner riktade mot elevens själv i dokumenten. Vidare framkommer en marknadsorienterad diskurs i dokumenten, där skolan styr och fostrar eleverna till vad man uppfattar som efterfrågas i samhället.